Drillkultur

Drillkultur är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med dess relevans i dagens samhälle är det avgörande att förstå dess inverkan och betydelse i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess inflytande på kulturen till dess roll i den globala ekonomin har Drillkultur visat sig vara ett ämne av stort intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Den här artikeln kommer att utforska olika perspektiv på Drillkultur, vilket ger läsarna en heltäckande och detaljerad bild av dess relevans i dagens värld.

Jethro Tulls såmaskin.

Drillkultur var på 1700-talet inom jordbruket ett sätt att bruka åkerjorden genom att fältet radvis lades upp i ryggar eller upphöjda balkar (drillar), på vilka man odlade vissa växter. Till drillkulturen hörde även att såväl själva drillarna hölls fria från ogräs och tillgängliga för luftens inverkan samt att de på drillarna uppväxta plantorna gallrades, så att de kom på behörigt avstånd ifrån varandra. När de blev så stora, att de beskuggade fältet, upphörde all bearbetning såväl mellan som på drillarna.

Jethro Tull

Drillkulturen var sedan gammalt känd och använd i Kina, Japan, Bengalen och Persien. I Europa infördes den först av engelsmannen Jethro Tull (1674-1741), som 1733 gav ut det berömda arbetet "On the horse hoing husbandry" (Åkerbruk med hästkupplog). Tull uppfann arbetsbesparande maskiner, bland annat en drillplog för radsådd. Han förespråkade radsådd och bearbetning mellan raderna med hästkupplog, som tidigare hade varit ett oanvänt redskap. Tull antog att jordens fruktbarhet huvudsakligen berodde på dess fina pulverisering och att gödsling egentligen inte behövdes om åkerjorden luckrades upp och plantorna därmed lättare tog upp näringen.

Jethro Tulls arbetsmetod sparade både frön och arbetskraft och han sammankopplas ofta med jordbrukets omvandling i Europa på 1700-talet.

Källor

  • Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia, 1967 Dudley Dillard, Upplaga 1:10, ISBN 91-40-01689-7