Dräng
I dagens artikel kommer vi att utforska den spännande världen av Dräng. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer vi att fördjupa oss i ett brett spektrum av ämnen relaterade till Dräng, och analysera dess inflytande inom olika områden och dess relevans i samhället. På dessa sidor kommer vi att upptäcka okända aspekter, överraskande data och berikande reflektioner som kommer att leda oss att förstå vikten av Dräng i den samtida världen. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa som gör att du kan utöka din kunskap och öppna ditt sinne för nya perspektiv om Dräng.
Dräng eller bonddräng kallar vi idag tjänstedrängarna från 1700- och 1800-talet, det vill säga gossar, ynglingar och män, gifta eller ogifta, som till skillnad från daglönare och säsongsarbetare var varaktigt anställda i jordbruket. Deras bostäder kallades drängstuga eller drängkammare.
Enligt legohjonsstadgan, med vissa förändringar i kraft 1664–1926, skulle åbor och jordägare erbjuda "laga försvar" i form av årstjänst för lantarbetare, sedan 1833 från den 1 november till den 24 oktober med ömsesidig uppsägningsrätt den 24 augusti. Arbetsföra personer, som inte försörjdes på annat sätt, var fram till 1885 skyldiga att ta sådan anställning.
Tjänstgöring som dräng, liksom som piga, var den yrkesutbildning som stod till buds för dem som inte lärde ett hantverk som lärling.
I fornsvenskan, liksom i danskan betyder ordet ”ung, ogift man”, men redan i landskapslagarna talas om ”drænger” i betydelsen "tjänare".
Drängar i fiktiva berättelser
- Alfred i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga
- Mårten Gås i Disneys Kalle Anka
- Robert Nilsson i Vilhelm Mobergs Utvandrarserien
Sånger om drängar
Se även
Referenser
Noter
- ^ Clemensson, Per (1993). Släktforska!. Gummessons tryckeri AB. sid. 39. ISBN 9136031143