Direktreducerat järn

I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Direktreducerat järn i det moderna samhället. Från dess relevans i akademin till dess påverkan på vardagen, spelar Direktreducerat järn en grundläggande roll i vår förståelse av världen omkring oss. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna och dimensionerna av Direktreducerat järn, från dess historiska ursprung till dess nuvarande tillämpningar. På samma sätt kommer vi att överväga de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har dykt upp kring Direktreducerat järn, och på så sätt berika vår övergripande förståelse av detta ämne. Denna artikel försöker fördjupa sig i relevansen och innebörden av Direktreducerat järn i vårt nuvarande samhälle, och erbjuder en panoramavy som låter läsaren förstå dess betydelse och omfattning i olika sammanhang.

Uppslagsordet ”DRI” leder hit. För DRI som medicinsk term, se Dopaminåterupptagshämmare.

Direktreducerat järn
Järnbriketter framställda via direktreduktion, sedda på ett A4 papper
Information
Användningsområde	Råvara för stålframställning
Årsproduktion världen	70 Mt

Direktreducerat järn, DRI (engelska: Direct-Reduced Iron^[1]), även kallat järnsvamp, framställs genom direktreduktion av järnmalm, vanligen pellets, med hjälp av en blandning av vätgas och kolmonoxid, i stället för metoden att använda en masugn. Gaserna kan man utvinna ur naturgas eller träkol. Vid framställning av direktreducerat järn, reduceras järnet ur malmen vid temperaturer där varken järnet eller malmens bergarter smälter.^[2] Även i blästerugnar användes en direktreduktionsprocess för att utvinna smidbart järn.

Framställning av DRI är vanlig i länder som har tillgång till naturgas, så som exempelvis i Venezuela, USA, Indien och i Mellanöstern.^[3] Det kan också göras med hjälp av vätgas och det pågår ett antal projekt i Sverige för detta: GreenIron^[4], H2 Green Steel och Hybrit. DRI används till stålframställning via ljusbågsugn.

Se även

• Direktreduktionsverk

Vidare läsning

• Leif L'Estrade: Från järnmalm till järnsvamp - Direktreducering av anrikad järnmalm. En historisk översikt, Stawfordska sällskapet, Historikgruppen för Höganäs AB, rapport 5 2003.

Referenser

1. ^ ”LKAB, Höganäs AB och StatoilHydro gör projektstudie för järnverk”. LKAB via mynewsdesk.com. 22 mars 2007. Arkiverad från originalet den 27 april 2013. https://archive.is/20130427061710/http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/lkab/pressrelease/view/lkab-hoeganaes-ab-och-statoilhydro-goer-projektstudie-foer-jaernverk-277955. Läst 7 juli 2012. 
2. ^ ”Järnsvampprocesser, Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/järnsvampprocesser. Läst 5 november 2016. 
3. ^ A. Sawada och T. Miyamoto (2010). ”Overview of Market for Direct Reduced Iron”. KOBELCO TECHNOLOGY REVIEW (29): sid. 47-49. http://www.kobelco.co.jp/english/ktr/pdf/ktr_29/047-049.pdf. Läst 17 januari 2015. 
4. ^ AhmadiText, Jan (17 maj 2022). ”50 år gammal teknik tar striden mot järnjättarna”. Dagens industri. https://www.di.se/hallbart-naringsliv/50-ar-gammal-teknik-tar-striden-mot-jarnjattarna/. Läst 18 januari 2023.