Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) är en diagnosmanual utgiven av amerikanska psykiatrikerförbundet American Psychiatric Association (APA) med specifika diagnoskriterier för en rad olika psykiska störningar och relaterade tillstånd, tillsammans med detaljerad information om dessa (såsom prevalens, förlopp, riskfaktorer, köns- och genusrelaterade frågor, differentialdiagnostik och samsjuklighet). Manualen innehåller diagnoskoder enligt amerikanska versionen av ICD-systemet, och innehåller således inga egna "DSM-diagnoskoder".

DSM är brett använd över hela världen, även i Sverige. Diagnoskriterierna i DSM finns i svensk översättning i serien av böcker med inledande titeln Mini-D, utgivna av förlaget Pilgrim Press.

Den första versionen av DSM publicerades 1952 och den senaste utgåvan, DSM-5-TR, publicerades 2022, med uppdateringar som löpande publiceras i form av supplement på APA:s hemsida.

Olika utgåvor av DSM

DSM-5-TR

2022 publicerades den senaste versionen av DSM: den reviderade utgåvan av DSM-5, benämnd DSM-5-TR (Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fifth edition, text revision). Den reviderade utgåvan innehöll i förhållande till DSM-5 bland annat:

APA publicerar löpande uppdateringar till DSM-5-TR på sin hemsida. I en uppdatering från september 2022 tillkom diagnosen Major or Mild Neurocognitive Disorder Due to Unknown Etiology.

DSM-5-TR innehåller diagnoskoder enligt ICD-10-CM (amerikanska versionen av ICD-10).

DSM-5

Den femte utgåvan av DSM gavs ut 2013 med benämningen DSM-5, och löpande uppdateringar publicerades på APA:s hemsida.

I förhållande till DSM-IV-TR innehöll DSM-5 flera förändringar som även grundades i nya landvinningar inom forskningen, bland annat

DSM-IV och DSM-IV-TR

DSM-IV gavs ut 1994, och ersatte då DSM-III från 1980 och dess reviderade upplaga DSM-III-R från 1987. Den reviderade upplagan av DSM-IV från 2000 benämndes DSM-IV-TR, där TR stod för Text Revision.

En diagnos i dåvarande DSM-system gjordes utifrån en multiaxial bedömning, d.v.s man såg till flera områden i patientens liv som kunde vara relevanta utifrån följande fem axlar:

Axel I: Kliniska störningar, exempelvis depression och psykos
Axel II: Personlighetsstörningar och utvecklingsstörning
Axel III: Somatiska sjukdomar eller skador med relevans för patientens psykiska störningar
Axel IV: Psykosociala problem
Axel V: Global skattning av funktionsförmågan enligt GAF-skalan


Användet av axlar framhävdes ibland som en fördel framför ICD-systemet.

Kritik mot DSM

Även om DSM har fått ett gott betyg för sitt sätt att standardisera psykiska diagnostiska kategorier och kriterier har den också givit upphov till kontroverser och kritik. Kritikerna, inklusive amerikanska National Institute of Mental Health (NIMH), hävdar att diagnostikens giltighet kan ifrågasättas då de utgår från ett kluster av symtom och inte objektiva mätvärden. Bland annat ifrågasätts validiteten och pålitligheten hos de diagnostiska kategorierna, en övertro på ytliga symtom, användningen av påstådda skiljelinjer mellan kategorier och vad som anses vara "normalt" beteende, möjligen kulturellt betingade förutfattade meningar och en övertro på medicin som lösning på problemet.

Allsopp et al (2019) beskriver psykiatriska diagnoser som vetenskapligt meningslöst på grund av den stora överlappningen mellan olika diagnoser samtidigt som personer med samma diagnos kan ha väldigt olika problem.

Den femte utgåvan kritiserades av flera instanser både före och efter dess publicering. Kritiker framhåller, bland annat, att många av tilläggen och ändringarna i DSM-5 saknar empiriskt stöd; konkordansen är låg för många störningar och många delar innehåller dåligt skrivna, förvirrande eller motsägande uppgifter och tillverkare av psykofarmaka skall ha haft otillbörligt stor påverkan på innehållet. Flera forskare hävdar att DSM-5 tvingar kliniker att göra bedömningar som inte baseras på faktiska bevis, bedömningar som har långtgående konsekvenser för behandling, förskrivning av medicin och för försäkringsrelaterade frågeställningar. Den allmänna kritiken av DSM-5 resulterade i en petition med 13 000 namnteckningar och stöd från många organisationer, vilka krävde en fristående granskning av publikationen.

Användning av DSM i Sverige

I Sverige används DSM som ett komplement till ICD-10, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, vilket är det officiella diagnossystemet.

När sjukvårdspersonal med diagnoskompetens officiellt ska benämna patientens tillstånd används uteslutande ICD-10 vid rapportering till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen skriver på sin egen webbplats att ICD-10 "inte bindande för formuleringen av de diagnoser som anges i patientjournaler eller annan medicinsk dokumentation", men att vid rapportering till Socialstyrelsens hälsodataregister måste ICD användas.

Svensk översättning av DSM-diagnoskriterierna: Mini-D

Diagnoskriterierna i DSM finns i svensk översättning i bokserien Mini-D som ges ut av förlaget Pilgrim Press:

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ ”Frequently Asked Questions (Why did the APA remove DSM-5 codes and replaced them with ICD-10-CM codes?)”. American Psychiatric Association. https://www.psychiatry.org/psychiatrists/practice/dsm/frequently-asked-questions. Läst 7 april 2024. 
  2. ^ Karolinska Institutets bibliotek, 26 januari 2007: Psykiatrimanualen DSM-IV-TR - nu tillgänglig för KI Arkiverad 17 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”DSM History”. American Psychiatric Association. https://www.psychiatry.org/psychiatrists/practice/dsm/about-dsm/history-of-the-dsm. Läst 7 april 2024. 
  4. ^ ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5-TR)”. www.psychiatry.org. American Psychiatric Association. https://www.psychiatry.org/dsm5. Läst 7 april 2024. 
  5. ^ American Psychiatric Association (februari 2022). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fifth edition, text revision (DSM-5-TR). sid. xxi 
  6. ^ American Psychiatric Association (februari 2022). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fifth edition, text revision (DSM-5-TR). sid. 34 
  7. ^ American Psychiatric Association (juni 2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5). sid. xlii 
  8. ^ American Psychiatric Association (juni 2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5). sid. 16 
  9. ^ Lane, Christopher. ”The NIMH Withdraws Support for DSM-5”. Psychology Today. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2013. https://archive.is/20130813101908/http://www.psychologytoday.com/blog/side-effects/201305/the-nimh-withdraws-support-dsm-5. Läst 16 juni 2014. 
  10. ^ Allen Frances (17 maj 2013). ”The New Crisis in Confidence in Psychiatric Diagnosis”. Annals of Internal Medicine. http://annals.org/article.aspx?articleid=1688399
  11. ^ Dalal PK, Sivakumar T. (2009) Moving towards ICD-11 and DSM-5: Concept and evolution of psychiatric classification. Indian Journal of Psychiatry, Volume 51, Issue 4, Page 310-319.
  12. ^ Kendell, R.; Jablensky, A (January 2003). ”Distinguishing Between the Validity and Utility of Psychiatric Diagnoses”. American Journal of Psychiatry 160 (1): sid. 4–12. doi:10.1176/appi.ajp.160.1.4. PMID 12505793. http://ajp.psychiatryonline.org/cgi/content/full/160/1/4
  13. ^ Baca-Garcia, E.; Perez-Rodriguez, M. M.; Basurte-Villamor, I.; Del Moral, A. L. F.; Jimenez-Arriero, M. A.; De Rivera, J. L. G.; Saiz-Ruiz, J.; Oquendo, M. A. (March 2007). ”Diagnostic stability of psychiatric disorders in clinical practice”. The British Journal of Psychiatry 190 (3): sid. 210–6. doi:10.1192/bjp.bp.106.024026. PMID 17329740
  14. ^ Pincus, H. A.; Zarin, DA; First, M (1998). ”Clinical Significance" and DSM-IV”. Arch Gen Psychiatry 55 (12): sid. 1145; author reply 1147–8. doi:10.1001/archpsyc.55.12.1145. PMID 9862559. Arkiverad från originalet den 2007-09-29. https://web.archive.org/web/20070929134334/http://archpsyc.ama-assn.org/cgi/content/extract/55/12/1145
  15. ^ https://www.studyfinds.org/study-psychiatric-diagnoses-are-scientifically-meaningless/
  16. ^ ”Coalition for DSM-5 Reform”. Coalition for DSM-5 Reform. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131013231434/http://dsm5-reform.com/. Läst 31 oktober 2013. 
  17. ^ SVENSK PSYKIATRI Nr 9, Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia, s. 12
  18. ^ ”Diagnos”. Tidskriften för Svensk Psykiatri (1): sid. 40. 2009. http://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2017/03/SP-nr-1-2009.pdf
  19. ^ ”Diagnosmanualen DSM-5”. habilitering.se. Stockholms läns landsting. Arkiverad från originalet den 27 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170327165656/http://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/diagnoskriterier/diagnosmanualen-dsm-5. Läst 26 mars 2017. 
  20. ^ ”Diagnoskoder (ICD-10)”. www.socialstyrelsen.se. Arkiverad från originalet den 31 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170131192053/http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10. Läst 26 mars 2017.