Derny

I dagens värld har Derny blivit ett ämne av stor relevans och intresse, som genererar debatter och diskussioner inom olika områden. Oavsett om det är på det politiska, sociala, tekniska eller kulturella området har Derny tagit en ledande roll och fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet. Under åren har Derny utvecklats och fått nya dimensioner som avsevärt har påverkat vårt sätt att leva, kommunicera och relatera. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Derny och dess inflytande på våra dagliga liv, såväl som dess betydelse i det aktuella sammanhanget.

En Äkta Derny käns igen på bensintanken framför styret. Motorn var på 98 cc och toppfarten 70 km/tim[1].

En Derny är en typ av motorcykel (eller snarare motor-cykel, en cykel med hjälpmotor – likt äldre mopeder), som används som farthållare (pace) vid vissa cykeltävlingar, där cyklisterna utnyttjar slipstreamen bakom dernyn.

Namnet kommer från en typ av motor-cyklar som tillverkades av företaget Robert Derny et fils ("R.D. och söner") i Paris från 1938 till 1957 (även tandemvarianter tillverkades[2]), vilka blev standard vid franska cykeltävlingar (det franska cykelförbundet hade avtal med Derny som tillverkade en speciell modell kallad "Entrainement" för cykeltävlingar). Namnet överfördes sedan till alla märken av "mopeder" som används för farthållning i cykellopp.

Dernys har använts både på landsväg (exempelvis i Bordeaux–Paris och Critérium des As, där deltagarna inledningsvis fick cykla själva, men från en viss punkt fick de hjälp av dernys) och på bana. På bana används de fortfarande i grenen keirin, där en derny anför hela fältet under de tre inledande varven (på en 250-metersbana) och när tre varv återstår, och dernyn kör i 50 km/tim, släpps loppet fritt (i keirin används numera ofta el-mopeder[3][4][5], vilka infördes vid London Track World Cup 2014.[6]). Ibland (från 1978 till 1990 även vid Världsmästerskapen i bancykling samt 1962–1991 och 2000–2019 vid Europamästerskapen) körs en typ av lopp, kallad "derny", där varje cyklist har en egen derny som farthållare[7].

För en derny (av UCI kallad "moped"[8]) använd i grenen derny gäller att den har pedaler, att cylindervolymen får vara högst 100 kubikcentimeter och att den har fastnav (pedalerna måste alltså följa med bakhjulet - framdrevet är således väldigt stort, dock maximalt 38 centimeter i diameter). Det finns därtill åtskilliga regler om mått och utförande. Vid dessa lopp skall dernyn motsvara en framförvarande cyklist och förarens klädsel skall också vara därefter, enligt UCI:s regler...[9]

En mera normal motorcykel (av UCI kallad "motorcykel"), pedallös, används i så kallade stayerlopp. På en sådan sitter ("står") föraren upprätt över bakhjulet och styret är för förlängt bakåt. Cylindervolymen på en stayer-mc skall vara mellan 500 och 1000 kubikcentimeter. Även dessa har diverse bestämmelser om mått och liknande vilka regleras i UCI:s regelverk.

Bildgalleri

  • Keirinlopp vid EM 2011. I keirin anför en derny hela fältet.
    Keirinlopp vid EM 2011. I keirin anför en derny hela fältet.
  • Derny från 2010.
    Derny från 2010.
  • Dernylopp vid Stuttgarts sexdagars 2008. Notera att varje cyklist ligger bakom varsin derny. Cyklisten kommunicerar med dernyföraren vilken fart denne skall hålla.
    Dernylopp vid Stuttgarts sexdagars 2008. Notera att varje cyklist ligger bakom varsin derny. Cyklisten kommunicerar med dernyföraren vilken fart denne skall hålla.
  • Fem dernys (och tre förare) vid Stuttgarts sexdagars 2008.
    Fem dernys (och tre förare) vid Stuttgarts sexdagars 2008.
  • En antik tandem, med sidvagn för ett barn, av fabrikatet Derny
    En antik tandem, med sidvagn för ett barn, av fabrikatet Derny
  • En mer normal motorcykel från 1957 tillverkad av Derny (som inte bara gjorde "dernys").
    En mer normal motorcykel från 1957 tillverkad av Derny (som inte bara gjorde "dernys").
  • El-dernys från ban-VM 2020. "Bensintanken" är föreskriven i UCI:s regelverk
    El-dernys från ban-VM 2020. "Bensintanken" är föreskriven i UCI:s regelverk
  • Inför starten av ett dernylopp i Århus 2024. Enligt UCI:s regelverk skall dernyföraren ha en cykeltröja, och eventuellt en kortärmad jumper, och cykelshorts – men detta är en nationell tävling..
    Inför starten av ett dernylopp i Århus 2024. Enligt UCI:s regelverk skall dernyföraren ha en cykeltröja, och eventuellt en kortärmad jumper, och cykelshorts – men detta är en nationell tävling..
  • Jean-Pierre Monseré bakom en derny vid Bryssel–Meulebeke 1970.
    Jean-Pierre Monseré bakom en derny vid Bryssel–Meulebeke 1970.
  • Ett stayerlopp på 1960-talet. Föraren "står" över bakhjulet för att ge bättre lä. Notera det förlängda styret. Notera också rullen framför cykelns framhjul – här ligger cyklisten bokstavligen "på rulle".
    Ett stayerlopp på 1960-talet. Föraren "står" över bakhjulet för att ge bättre lä. Notera det förlängda styret. Notera också rullen framför cykelns framhjul – här ligger cyklisten bokstavligen "på rulle".
  • Stayerlopp vid VM i Frankfurt 1966.
    Stayerlopp vid VM i Frankfurt 1966.
  • EM i stayer 2013. Florian Fernow (stayer) på cykel bakom Peter Bäuerlein (pacer).
    EM i stayer 2013. Florian Fernow (stayer) på cykel bakom Peter Bäuerlein (pacer).
  • Triumph TR65 Thunderbird stayer-mc. Den högst 3,5 cm breda rullen bakom fordondet skall vara 60 cm lång, ha en axelhöjd över marken på 33,5 cm och sitta 60 till 80 centimeter bakom baknavet (reglerbar i femcentimeterssteg).
    Triumph TR65 Thunderbird stayer-mc. Den högst 3,5 cm breda rullen bakom fordondet skall vara 60 cm lång, ha en axelhöjd över marken på 33,5 cm och sitta 60 till 80 centimeter bakom baknavet (reglerbar i femcentimeterssteg).
  • Moderna el-mopeder. Här två stycken använda för keirin vid Europamästerskapen i bancykling 2019.
    Moderna el-mopeder. Här två stycken använda för keirin vid Europamästerskapen i bancykling 2019.

Europamästerskap

Belgarna Kenny De Ketele (cykel) och Michel Vaarten (derny) vid EM på Hannovers utomhusvelodrom 22 augusti 2015.

Derny

Europamästerskap i derny var separata tävlingar (de avhölls vanligen inte tillsammans med europamästerskap i andra discipliner, men många undantag fanns[10]) som arrangerades från 1962 till 1971 av Union Européenne des Vélodromes d‘Hiver, varefter FICP (Fédération Internationale de Cyclisme Professionnel) tog över 1972. UEC bildades 1990 och tog efter vintern 1990/1991 över efter FICP, men arrangerade inget dernymästerskap förrän år 2000. 2018[11] och 2019 kördes dernymästerskapen tillsammans med stayermästerskapen och en damklass i derny infördes 2019.[12] 2020 ställdes EM i derny in på grund av coronapandemin och det har inte arrangerats sedan dess (2024).

Fram till UEC:s övertagande av tävlingarna var de öppna även för icke-européer.

Herrar[13]

" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]
År Vinnare Tvåa Trea
"Europeiska vintermästerskapen"
1962 Nederländerna Peter Post Tyskland Klaus Bugdahl Belgien Rik Van Looy
1963 Nederländerna Peter Post Belgien Rik Van Steenbergen Danmark Palle Lykke Jensen
1964 Nederländerna Peter Post Belgien Rik Van Steenbergen Danmark Palle Lykke Jensen
1965 Nederländerna Peter Post Belgien Theo Verschueren Belgien Guillaume Van Tongerloo
1966 Nederländerna Peter Post Belgien Leo Proost Nederländerna Jaap Oudkerk
1967 Nederländerna Peter Post Danmark Palle Lykke Jensen Tyskland Wolfgang Schulze
1968 Belgien Theo Verschueren Belgien Leo Proost Nederländerna Peter Post
1969 Nederländerna Peter Post Belgien Theo Verschueren Belgien Leo Proost
1970 Nederländerna Peter Post Belgien Theo Verschueren Belgien Romain De Loof
1971 Belgien Theo Verschueren Nederländerna Leo Duyndam Frankrike Alain van Lancker
FICP:s europamästerskap
1972 Belgien Theo Verschueren Australien Graeme Gilmore Tyskland Hans Junkermann
1973 Belgien Theo Verschueren Nederländerna Cees Stam Belgien Ferdinand Bracke
1974 Tyskland Theo Verschueren Nederländerna René Pijnen Australien Graeme Gilmore
1975 Tyskland Günter Haritz Australien Graeme Gilmore Nederländerna Cees Stam
1976 Danmark Ole Ritter Tyskland Dieter Kemper Nederländerna Cees Stam
1977 Belgien Patrick Sercu Tyskland Dieter Kemper Danmark Ole Ritter
1978 Nederländerna René Pijnen Belgien Patrick Sercu Nederländerna Martin Venix
1979 Tyskland Dietrich Thurau Nederländerna René Pijnen Liechtenstein Roman Hermann
1980 Tyskland Dietrich Thurau Belgien Patrick Sercu Nederländerna Martin Venix
1981 Nederländerna Gerrie Knetemann Nederländerna Joop Zoetemelk Nederländerna Bert Oosterbosch
1982 Nederländerna Gerrie Knetemann Danmark Gert Frank Nederländerna René Pijnen
1983 ej avhållet
1984 Danmark Gert Frank Schweiz Hans Känel Belgien Constant Tourné
1985 Australien Danny Clark Belgien Constant Tourné Nederländerna René Pijnen
1986 Australien Danny Clark Belgien Constant Tourné Storbritannien Tony Doyle
År Vinnare Tvåa Trea
1987 Belgien Constant Tourné Australien Danny Clark Tyskland Uwe Bolten
1988 Belgien Constant Tourné Frankrike Laurent Biondi Liechtenstein Roman Hermann
1989 Belgien Luc Colijn Australien Danny Clark Nederländerna Ad Wijnands
1990 Australien Danny Clark Belgien Constant Tourné Tyskland Roland Günther
1991 Belgien Constant Tourné Frankrike Laurent Biondi Belgien Luc Colijn
1992–1999 ej avhållet
UEC:s europamästerskap
2000 Danmark Jimmi Madsen Tyskland Stefan Steinweg Belgien Matthew Gilmore
2001 Belgien Matthew Gilmore Nederländerna Robert Slippens Danmark Jimmi Madsen
2002 Belgien Matthew Gilmore Österrike Franz Stocher Tyskland Gerd Dörich
2003 Storbritannien Bradley Wiggins Belgien Steven De Neef Nederländerna Robert Slippens
2004 ej avhållet
2005 Ryssland Alexey Shmidt Ryssland Konstantin Ponomarev Tyskland Christian Grasmann
2006 Belgien Iljo Keisse Nederländerna Matthé Pronk Tyskland Stefan Löffler
2007 Nederländerna Matthé Pronk Belgien Iljo Keisse Nederländerna Jos Pronk
2008 Nederländerna Matthé Pronk Ryssland Alexey Markov Danmark Michael Mørkøv
2009 Belgien Kenny De Ketele Nederländerna Matthé Pronk Tyskland Roger Kluge
2010 ej avhållet
2011 Nederländerna Peter Schep Nederländerna Jeff Vermeulen Italien Manuel Cazzaro
2012 Italien Davide Viganò Danmark Jesper Mørkøv Nederländerna Peter Schep
2013 Italien Elia Viviani Tyskland Theo Reinhardt Italien Marco Coledan
2014 Danmark Jesper Mørkøv Tyskland Achim Burkart Österrike Andreas Graf
2015 Belgien Kenny De Ketele Italien Davide Viganò Nederländerna Jesper Asselman
2016 Danmark Casper von Folsach Nederländerna Jesper Asselman Österrike Andreas Graf
2017 Tyskland Achim Burkart Tyskland Christoph Schweizer Italien Riccardo Minali
2018 Nederländerna Nick van der Lijke Nederländerna Maikel Zijlaard Tyskland Achim Burkart
2019 Tyskland Achim Burkart Nederländerna Yoeri Havik Tyskland Marcel Franz

Damer[14]

" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]
År Vinnare Tvåa Trea
2019 Italien Marta Cavalli Nederländerna Marit Raaijmakers Tyskland Romy Kasper

Referenser

Noter

  1. ^ Velo-moteurs 1851-1 sid. 13.
  2. ^ 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine) på OnlineBicycleMuseum.
  3. ^ Mathew Mitchell, Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained, ProCyclingUK 30 juli 2024.
  4. ^ Men i UCI:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.
  5. ^ What am I watching? The keirin explained på Velo.
  6. ^ Nigel Wynn, Andy Jones, Electric derny bike causes upset at Track World Cup, CyclingWeekly, 8 december 2014.
  7. ^ UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 43.
  8. ^ I UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 83 även "moped (derny)"
  9. ^ 3.6.029 i UCI Cycling Regulations – Part III, 3.6.029 sid 87 och 3.6.063 sid. 90.
  10. ^ Se European Derny Championships - Elite på Sport-record.de.
  11. ^ 2018 UEC Track Derny & Stayer European Championships på UEC.
  12. ^ 2019 Track Derny & Stayer European Championships på UEC.
  13. ^ Championnat d'Europe de derny Arkiverad 27 november 2024 hämtat från the Wayback Machine. på Mémoire du cyclisme.
  14. ^ Final Results: UEC Women Derny 2019.

Externa länkar