I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Denys Puech, utforska dess olika aspekter och fördjupa oss i dess betydelse i dagens samhälle. Denys Puech har fångat uppmärksamheten hos proffs, experter och entusiaster på grund av dess relevans inom olika områden, från vetenskap till populärkultur. Under de kommande raderna kommer vi att analysera dess inverkan och utveckling under åren, såväl som dess möjliga konsekvenser för framtiden. Gör dig redo att fördjupa dig i en upptäcktsresa och lära dig om Denys Puech, ett ämne som utan tvekan kommer att lämna ingen oberörd.
Denys Puech | |
![]() Denys Puech, 1921. | |
Född | Pierre Denis Puech 2 december 1854[1] Bozouls, Frankrike |
---|---|
Död | 9 december 1942[2][3] (88 år) Rodez[4], Frankrike |
Begravd | cimetière de Rodez[5] |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | École nationale supérieure des Beaux-Arts ![]() |
Sysselsättning | Skulptör[6] |
Befattning | |
Direktör för Franska akademien i Rom (1921–1933) | |
Arbetsgivare | Académie Julian[7] |
Utmärkelser | |
Prix de Rome (1884) Kommendör av Hederslegionen[8][1] | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Denys Pierre Puech, född den 2 december 1854 i Rodez, departementet Aveyron, död där den 9 december 1942, var en fransk skulptör.
Puech, som var elev till Falguière och Chapu vid École des beaux-arts, vann Rompriset 1884. Han utövade en mycket omfattande och högt skattad verksamhet. Bland hans arbeten märks André Chéniers sånggudinna (1889, Luxembourgmuseet), Sirenen (grupp i marmor, 1890, på samma plats, ett annat marmorexemplar i Glyptoteket i Köpenhamn), Seinen (marmor, 1894, likaledes i Luxembourgmuseet, ett gipsexemplar i Glyptoteket), monument över Sainte-Beuve i Luxembourgparken (1898), vidare monumentala reliefporträtt av Molière, Corneille, Racine och Hugo i Théâtre français arkader, statyer i Paris av Jules Simon (1903), Gavarni (1904) och Leconte de Lisle (i Luxembourgparken) samt av Jules-Clément Chaplain i Mortagne 1914, målarinnan Anina Gagarine Stourdza (i modern dräkt, utställd 1914), madame Jacquemart-André (i baldräkt, Jacquemart-André-museet i Paris), dessutom många byster, flera gravmonument och medaljer. Puech blev medlem av Institutet 1909. I Rodez öppnades 1910 det museum – innehållande huvudsakligen modern konst och konstindustri – han skänkte staden och som bär hans namn. Puech var 1922–1933 direktör för franska akademien i Rom.
|