Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Dansk metal, som har fått stor relevans de senaste åren. Dansk metal har blivit en intressant plats för olika samhällssektorer, från experter på området till allmänheten. Med tiden har Dansk metal visat sin inverkan på olika områden, genererat debatter, forskning och betydande förändringar. Det är därför det är nödvändigt att fördjupa dess analys, för att förstå dess betydelse och dess implikationer på global nivå. Dessutom är det viktigt att undersöka aktuella trender relaterade till Dansk metal, såväl som möjliga framtida scenarier som kan uppstå kring detta ämne.
Dansk metalarbejderforbund (i vardagstal Dansk metal) är ett fackförbund i Danmark. Förbundet grundades som Dansk Smede- og Maskinarbejderforbund 1888[1] och har haft sitt nuvarande namn sedan 1972.[2] Fackförbundet organiserar omkring 105 000 medlemmar[3], vilka arbetar med mekanik, teknik, elektronik och informationsteknologi.[4] Huvuddelen arbetar i privat sektor, men omkring 6 000 arbetar i offentlig sektor.[2] Dansk metal var medlem av LO[1] och blev då organisationen gick upp i Fagbevægelsens Hovedorganisation (FH) medlem av dem.[5][6] Förbundet är även medlem i CO-industri.
Förbundets når överenskommelser om minimilön som sedan kompletteras med lokala förhandlingar. Det skiljer sig mot t.ex. transportarbetare i Danmark, som i stället förhandlar om normallön.[7] Dansk metal driver centret Metalskolen Jørlunde[8][9][10] där deras representanter genomgår fortbildning. Förbundet äger även en mindre del av Sampension.[11]
Förbundet sponsrade under 1990-talet Danmarks damlandslag i handboll, som då gick under namnet Danmarks jernhårde ladies.[12][13][14] Under 2000-talet har förbundet deltagit i flera diskussioner om samgåenden. Dansk metal och Dansk el-forbund hade 2001 planer på att gå samman, som dock inte genomfördes.[15] medan det Fødevareforbundet NNF:s medlemmar motsatte sig ett samgående 2016[16][17] Dansk Pilotforening anslöt sig till förbundet 2021.[18]