I dagens värld fortsätter Danmarks kommuner att vara ett ämne för intresse och debatt. Med tiden har det blivit ett grundläggande inslag i samhället och har påverkat olika aspekter av det dagliga livet. Oavsett om det är på ett personligt, politiskt, vetenskapligt eller kulturellt plan har Danmarks kommuner satt en betydande prägel på historien och fortsätter att generera kontroverser och motstridiga åsikter. I den här artikeln kommer vi att noggrant studera inflytandet av Danmarks kommuner i olika sammanhang, samt de framsteg och utmaningar det representerar för framtiden.
Danmarks statsskick | |
![]() Denna artikel ingår i en artikelserie | |
Grundlag | |
---|---|
Danmarks rikes grundlag | |
Lagstiftande makt | |
Folketinget | |
Monarken | |
Verkställande makt | |
Monarken | |
Regeringen | |
Statsministern | |
Ministerier | |
Dömande makt | |
Domstolsväsen | |
Administrativ indelning | |
Regioner | |
Kommuner |
Danmarks kommuner är 98 till antalet och är grupperade i fem regioner. De bildades i allmänhet 1 januari 2007 då det genomfördes en kommunreform i Danmark. Innan reformen hade landet varit uppdelat i 270 kommuner (och 13 amt).[1] Det skedde även en kommunreform 1970, innan den fanns det 1 098 kommuner fördelade på 24 amt.[2]
Kommunerna styrs av kommunfullmäktige, som vanligen kallas kommunalbestyrelse eller i vissa fall byråd. I Köpenhamn går den under namnet borgerrepræsentationen. Det väljs genom kommun- och regionval, som hålls vart fjärde år. Ordförande i kommunfullmäktige kallas borgmästare. Det finns generellt få lagkrav på kommuneras inre struktur. Däremot utövar staten på olika sätt tillsyn. Kommunerna har rätt att ta ut skatt (vilket inte regionerna har).[3]
Ögruppen Ertholmene nordöst om Bornholm ingår inte i någon kommun, utan administreras av Forsvarsministeriet.
Wikimedia Commons har media som rör Danmarks kommuner.