I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Daniel Mortenson och dess inverkan på det moderna samhället. Daniel Mortenson är ett ämne av stor relevans idag och har genererat mycket debatt inom olika områden. Under de senaste decennierna har Daniel Mortenson blivit allt viktigare och påverkat både hur vi förhåller oss till andra och hur vi uppfattar världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Daniel Mortenson, från dess historiska ursprung till dess relevans idag. Vi kommer också att undersöka de möjliga framtida konsekvenserna av Daniel Mortenson och hur det formar världen vi lever i.
Daniel Mortenson | |
![]() | |
Född | 2 juni 1860 |
---|---|
Död | 3 september 1924 (64 år) |
Medborgare i | Norge |
Sysselsättning | Redaktör |
Släktingar | Marja Mortensson[1] |
Redigera Wikidata |
Daniel Mortenson, född 2 juni 1860 i Verdal, död 3 september 1924 i Røros, var en sydsamisk redaktör, aktivist och renskötare.
Mortenson föddes i en renskötarfamilj i Norge, men växte upp i Kall och Undersåker i Jämtland. Han utbildade sig till lärare i Östersund och arbetade som lärare i en sameskola mellan 1881 och 1886, varefter han återgick till rennäringen.
År 1896 flyttade han till Nord-Trøndelag och år 1905 köpte han en gård i Elgå i Hedmark fylke som han drev parallellt med renskötseln.[2]
De sydsamiska renskötarna sökte, förgäves stöd för sin sak inom arbetarrörelsen och därför grundade Mortenson Søndre-Trondhjems Amts lappeforening år 1907.[2]
År 1910 grundade han tidningen Waren Sardne (Rösten från fjället) som skulle bli ett organ för samernas och renskötarnas intressen. Tidningen utgavs i Røros 1910–1913 och 1922–1924 och efter Mortensons död drev hans son, Lars Danielsen, tidningen i några år.[2]
Mortenson var aktiv under Samiska landsmötet 1917 i Trondheim där han i ett anförande angrep Felleslappeloven som reglerade renskötseln i Troms fylke i Norge och angränsande delar av Sverige. Efter en livlig debatt tillsatte mötet en rennäringskommitté som kom att påverka förslaget till 1919 års norska rennäringslag.[2]