Daman och Diu

Idag står vi inför ett extremt relevant ämne som har fångat intresset hos miljontals människor runt om i världen. Daman och Diu har skapat en stor debatt och väckt otaliga åsikter och reflektioner i en mängd olika sammanhang och områden. Det är ett ämne som har blivit en grundläggande del av det offentliga samtalet, både i den politiska och kulturella sfären. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i detta ämne, utforska dess implikationer och i detalj analysera dess betydelse i dagens samhälle. I den här artikeln försöker vi belysa Daman och Diu och ta upp olika perspektiv som gör att vi kan förstå dess betydelse och inverkan på den värld vi lever i.

Daman och Diu
Unionsterritorium
Land Indien Indien
Huvudstad Daman
 - läge 20°25′N 72°50′Ö / 20.42°N 72.83°Ö / 20.42; 72.83
Area 112 km²
(Rank 34)
Folkmängd 242 911 (1 mars 2011)[1]
(Rank 34)
Befolkningstäthet 2 169 invånare/km²
Inträdesdatum 30 maj 1987
Tidszon IST (UTC+5:30)
Geonames 1271155
Officiella språk gujarati, engelska
Förkortning (ISO) IN-DD
Antal distrikt 2
Karta över Indien med Daman och Diu markerat.
Karta över Indien med Daman och Diu markerat.
Karta över Indien med Daman och Diu markerat.
Webbplats: www.daman.nic.in

Daman och Diu var mellan 1987 och 2020 ett unionsterritorium i västra Indien. Området tillhörde Portugal till 1961.

Territoriets yta var 112 km² och befolkningen på omkring 250 000 talade gujarati eller marathi och var till största delen hinduer. Huvudstad var Daman.

Daman och Diu var en del av federala territoriet Goa, Daman och Diu fram till 1987, då Goa blev en delstat. Territoriet bestod av två enklaver, båda belägna inom Gujarats yttre gränser, tidigare kallat Damaõ Grande respektive Damaõ Pequeno, vid Cambayviken. Det slogs 26 januari 2020 ihop med Dadra och Nagar Haveli till Dadra och Nagar Haveli och Daman och Diu.[2]

Historia

Portugiserna ägde Daman sedan 1558. Staden Daman, belägen vid den segelbara Damanganga, var under kolonialtiden säte för en guvernör (lydande under generalguvernören i Goa) och biskop.

Källor

Se även