Curtain wall

I dagens värld är Curtain wall ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Oavsett om det beror på dess relevans i samhället, dess inverkan på populärkulturen eller dess betydelse inom det vetenskapliga området, har Curtain wall blivit ett ständigt samtalsämne. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Curtain wall fått oöverträffad relevans, skapat heta debatter och väckt intresse hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Curtain wall och dess inflytande på olika aspekter av vardagen.

Kant-Garage i Berlin, 1930.

Curtain wall (engelska curtain = gardin och wall = vägg) är en fasadkonstruktion, där fasadmaterialet hänger som en gardin framför byggnadens stomme. Curtain wall-fasader spänner över flera våningar och är i regel utförda av lätta material som glas och plåt (till exempel stålplåt eller aluminiumplåt). En curtain wall-fasad bär enbart sin egen vikt. Konstruktionen användes gärna inom den modernistiska arkitekturen.

Historik

Redan vid 1800-talets mitt byggdes föregångare till curtain wall-fasader i järn och glas. Växthuset Jardin des plantes i Paris uppfördes av Charles Rohault de Fleury med en curtain wall-fasad mellan 1834 och 1836. Ett annat tidigt exempel är Bauhaus-byggnaden i Dessau från 1926 med Walter Gropius som arkitekt. De första curtain wall-fasaderna ämnade för höghus tillverkades av ett spröjsverk i stål och glas och användes vid uppförandet av Lever House (1952) i New York. Tidiga exempel i Sverige är Myrstedt & Stern (1910), Felix Sachs hus (1912), Möller & Co (1955), arkitekt Ralph Erskine, Skattehuset (1959), arkitekt Paul Hedqvist och Hötorgsskraporna (1960–1966), alla i Stockholm.

En curtain wall-fasad är även byggnadens klimatskydd och måste motstå vind, regn, värme och kyla. Gällande Skattehusets fasader var konstruktionen enligt följande: På utsidan bestod de av aluminiumprofiler och ugnslackerade blå aluminiumplåtar i bröstningarna. Fönstren var kopplade med ytterbågar av aluminium och innerbågar av trä. Bröstningen bestod inifrån räknat av elva centimeter betong, sex centimeter mineralull, en asbestcementskiva, luftmellanrum och ugnslackerad aluminiumplåt. I samband med Skattehusets ombyggnad till studentbostäder (2006–2008) renoverades curtain wall-fasaderna; fönstren ersattes då helt med nya aluminiumprofiler.[1]

Exempel

Referenser

  1. ^ Uppgift enligt www.byggnadsvard.se Arkiverad 24 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.