Constantin Carathéodory
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Constantin Carathéodory på djupet, analysera dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans i olika sammanhang. Sedan dess uppkomst har Constantin Carathéodory genererat en ständig debatt bland experter och den allmänna befolkningen, som försöker förstå dess betydelse i det dagliga livet. Under åren har Constantin Carathéodory utvecklats och fått nya betydelser, vilket lett till ett ökat intresse från forskare och forskare i ämnet. I denna mening syftar den här artikeln till att ge en heltäckande bild av Constantin Carathéodory, ta upp olika tillvägagångssätt och tillhandahålla värdefull information för dem som är intresserade av att utöka sin kunskap om detta ämne.
| Constanin Carathéodory | |
 | |
| Född | 13 september 1873 Berlin, Tyskland |
|---|---|
| Död | 2 februari, 1950 |
| Forskningsområde | Matematik |
| Alma mater | Humboldt-Universität zu Berlin Georg-August-Universität Göttingen |
| Doktorandhandledare | Hermann Minkowski |
| Känd för | Carathéodorys konstruktion Carathéodorys sats Carathéodorys förmodan |
Constantin Carathéodory (grekiska: Κωνσταντίνος Καραθεοδωρή), född 13 september 1873, död 2 februari 1950, var en grekisk matematiker som gjorde betydande bidrag inom reell- och komplex analys, variationskalkyl och måtteori.
Ursprung och studier
Constanin Carathéodory föddes i Berlin, av grekiska föräldrar. Han växte upp i Bryssel, där hans far var ambassadör för Osmanska riket. Två gånger under sin uppväxt fick han ett pris för den bästa matematikeleven i Belgien.
Från 1891 till 1895 studerade Carathéodory till militäringenjör vid École Militaire de Belgique, och mellan 1893 och 1896 även vid École d'Application. 1897 bröt krig ut mellan Grekland och Turkiet, vilket besvärade Carathéodory då han var av grekiskt ursprung medan hans far var anställd av det Osmanska riket. Carathéodory tog anställning vid British colonial service och åkte till Egypten för att arbeta på Asyutdammen. Det hände att det var översvämningar så att arbetet på dammen var tvungen att ta avbrott, då Carathéodory studerade matematikböcker hade med sig, bland annat Camille Jordans Cours d'Analyse. Han besökte även Cheopspyramiden som han mätte; dessa mått publicerades 1901. Han skrev även en bok om Egyptens historia och geografi.
När han kom tillbaka från Egypten 1900 påbörjade han studier vid Humboldt-Universität zu Berlin och 1902–1904 doktorerade han vid Göttingens universitet under Hermann Minkowski. 1908–1920 hade han diverse lärartjänster i Bonn, Hannover, Breslau, Berlin och Göttingen.
Resultat
Bland de begrepp som tillskrivs Carathéodory är en av de mest kända begreppet yttre mått. Han formulerade även Carathéodorys förmodan.
1909 publicerade Carathéodory en artikel om axiomatisk termodynamik[1], som hyllades av Max Planck och Max Born.
Referenser
- ^ Constantin Carathéodory (1909). ”Untersuchungen ueber die Grundlagen der Thermodynamik”. Mathematische Annalen 67: sid. 355–386. http://resolver.sub.uni-goettingen.de/purl?GDZPPN002262789. Läst 20 mars 2009.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Constantin Carathéodory.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Constantin Carathéodory, 4 mars 2009.
|