I dagens värld är Connie Francis ett ämne som har fått stor relevans inom olika samhällsområden. Med tiden har Connie Francis visat sig vara en grundläggande del i beslutsfattande och i utvecklingen av olika aspekter av det dagliga livet. Dess inverkan har blivit så betydande att fler och fler människor söker information och analys om Connie Francis för att förstå dess betydelse och hur det påverkar deras liv. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Connie Franciss roll idag, dess utveckling över tid och dess inverkan på samhället.
Connie Francis | |
Connie Francis 1961. | |
Födelsenamn | Concetta Rosa Maria Franconero |
---|---|
Född | 12 december 1937![]() |
Genrer | Pop, rock and roll, countrypop, jazz |
Roll | Sångerska |
Instrument | Sång, dragspel |
År som aktiv | 1943 – |
Skivbolag | MGM, Polydor, GSF Records, Ivanhoe Records, United Artists, Malaco, Herzklang, Legacy Recordings, Carlton Music, Concetta Records |
Relaterade artister | Bobby Darin, Brenda Lee, Patti Page, Neil Sedaka, Lesley Gore, Carole King, Ricky Nelson |
Connie Francis, född Concetta Rosa Maria Franconero den 12 december 1937 i Newark, New Jersey,[1] är en amerikansk sångerska.[2] Hon var under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet mycket populär och hade många hitlåtar.
Francis kom tidigt i kontakt med musik. Som tioåring uppträdde hon i den amerikanska TV-showen Startime, där unga talanger fick chansen att visa upp sig. Hon uppträdde först med dragspel, men snart gick hon över till enbart sång. Det var också här hon skaffade sig sitt mer lättillgängliga och korta artistnamn.
Hon började spela in singlar 1955, men i stort allt hon släppte floppade, fram till 1957 då hon gav ut singeln "Who's Sorry Now". Efter den avslutade hon 1950-talet med flera framgångsrika popsinglar, däribland "Everybody's Somebody's Fool" (hennes mest framgångsrika skiva enligt hennes memoarbok Who's Sorry Now?), "Stupid Cupid" (skriven av Neil Sedaka och Howard Greenfield), "My Heart Has a Mind of Its Own", "My Happiness", och "Lipstick on Your Collar".
Även första hälften av 1960-talet var hon också framgångsrik. Stora låtar från den tiden är "Where the Boys Are", "My Heart has A Mind of It's Own", och "Don't Break the Heart That Loves You". 1969 köptes MGM Records, som Connie spelade in för, upp av Polydor Records. Hon förnyade inte sitt kontrakt, utan höll en låg profil fram till 1973 då hon började hon spela in igen.
Connie Francis hade också en enormt framgångsrik karriär i Tyskland. Hennes första tyska inspelning, "Die Liebe ist ein Seltsames Spiel" ("Everybody's Somebody's Fool") toppade de tyska försäljningslistorna i oktober 1960. Hon kom att få ytterligare två listettor i Tyskland, "Paradiso", (september 1962) och "Barcarole in der Nacht", (juli 1963). Överhuvudtaget var hennes repertoar internationell och förutom på tyska gjorde hon även inspelningar på italienska, franska, spanska, jiddish, japanska, grekiska, portugisiska, nederländska samt även två låtar på svenska: "Mister Twister",[3] och "Pretty Little Baby". Hennes skivor har sålt i mer än 35 miljoner exemplar världen över.
1970-talet var annars en dramatisk period i sångerskans liv då hon bl.a. blev våldtagen och senare under en kort period p.g.a. sjukdom även förlorade rösten.[4] Även 1980-talet präglades av motgångar. Hon har på senare år börjat uppträda igen.[5]
|