I dagens värld är Columbia Encyclopedia ett ämne som har fått relevans och fångat mångas uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området eller dess betydelse i historien, har Columbia Encyclopedia skapat ett djupt intresse inom olika sektorer. Detta fenomen har väckt omfattande debatt och har föranlett många undersökningar i sökandet efter en bättre förståelse av dess implikationer. När Columbia Encyclopedia fortsätter att utvecklas är det viktigt att noggrant analysera dess inverkan och utforska dess potentiella konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Columbia Encyclopedias roll idag och ta upp dess relevans i olika sammanhang.
Columbia Encyclopedia är en engelskspråkig encyklopedi som gavs ut i ett band. Uppslagsverket ges ut av Columbia University Press och saluförs av Gale Group. Uppslagsverket publicerades för första gången 1935[1], och den nuvarande utgåvan från 2000 är den 6:e. Verket innehåller över 51 000 artiklar med sammanlagt cirka 6,5 miljoner ord och den har även publicerats i två volymer.
En digital version av uppslagsverket har gjorts fritt tillgängligt och flera företag har köpt licenser för publicering på Internet. Denna upplaga är SGML-publicerad, uppdateras en gång i kvartalet och innehåller mer än 84 000 länkade korsreferenser. Till skillnad från andra större engelskspråkiga uppslagsverk är Columbia Encyclopedias innehåll tillgängligt på Internet för alla användare. (De flesta konkurrenter ger en lite smakbit av sitt innehåll på webben och informerar om att mer information finns tillgängligt för betalande prenumeranter.)
En styrka med Columbia Encyclopedia gentemot liknande referensverk är deras sammanfattade, men väl skrivna biografier, speciellt över artister och ofta med noggrant utvalda bibliografier.
Columbia Electronic Encyclopedia finns tillgängligt hos (i alfabetisk ordning):