Cnicus
I dagens värld är Cnicus ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Cnicus blivit ett centralt tema i många aspekter av det dagliga livet. Oavsett om det är i arbetet, den akademiska, sociala eller personliga sfären, spelar Cnicus en avgörande roll i samhällets utveckling och utveckling. Genom historien har Cnicus varit föremål för studier och debatt, vilket har bidragit till att berika och utöka kunskapen om denna aspekt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Cnicus och analysera dess inverkan på olika områden, såväl som utsikterna för framtiden.
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-07) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Cnicus | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Cnicus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cnicus | |
Cnicus är ett släkte av korgblommiga växter. Cnicus ingår i familjen korgblommiga växter.
De olika arterna i släktet räknades tidigare som en enda art, Benedikttistel eller Kardbenedikt Benedikttistlarna förekommer i Sydeuropa och Mindre Asien. Den är ettårig, 4 decimeter hög med grenig, upptill ullig stam, lancettlika taggbräddade blad och ensamma toppställda blomkorgar omgivna av torniga högblad. Benedikttisteln odlas som trädgårdsväxt även på andra håll, bland annat i Sverige.
Användning
Grenspetsarna och bladen innehåller ett bitterämne och har använts som magstärkande medel i beska kryddor och i malörtsdroppar.
Inom folkmedicinen kommer blad och blommor till användning för att
- stimulera produktionen av matsmältningsvätskor,
- motverka anorexia nervosa och aptitlöshet,
- verka som uppiggande tonikum,
- motverka uppkördhet och väderspänningar,
- motverka illamående efter måltid
- verka som medel mot "gallbesvär" av vissa maträtter.
Kladogram enligt Catalogue of Life:
| Cnicus |
| |||||||||
Bildgalleri
Källor
- ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (28 mars 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17117879. Läst 26 maj 2014.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Cnicus)
- ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947 Arkiverad 24 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
Externa länkar
