Idag är Claudius Florimund Mercy ett ämne av stort intresse och relevans i dagens samhälle. Effekten av Claudius Florimund Mercy sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet och genererar debatter, forskning och reflektioner inom olika områden. Det är viktigt att analysera Claudius Florimund Mercy på djupet för att förstå dess inflytande och hitta möjliga lösningar på de utmaningar det innebär. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Claudius Florimund Mercy, ta upp dess implikationer i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande bild av detta viktiga ämne. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i en kritisk analys av Claudius Florimund Mercy, för att försöka förstå dess omfattning och projicera dess möjliga konsekvenser i framtiden.
Claudius Florimund Mercy | |
![]() | |
Född | 1666[1][2][3] Longwy, Frankrike |
---|---|
Död | 29 juni 1734[1][2] Parma |
Begravd | Reggio Emilia Cathedral |
Medborgare i | Frankrike och Habsburgska monarkin |
Sysselsättning | Officer |
Föräldrar | Pierre Ernest de Mercy |
Redigera Wikidata |
Claudius Florimund Mercy de Billets, född 1666 i Longwy, död 29 juni 1734 vid Crocetta nära Parma, var en österrikisk greve och general. Han var sonson till Franz von Mercy.
Mercy var prins Eugen till god hjälp under kriget med Turkiet 1716–1718 och blev generalkommendant i det ur turkarnas våld ryckta Temesvárbanatet. Åren 1719–1720 ledde han framgångsrikt ett österrikiskt härtåg, som hade till mål att driva spanjorerna från Sicilien, varefter han återvände till Temesvárbanatet och som dess styresman inlade utomordentliga förtjänster om dess materiella kultur. År 1733 kallades han som generalfältmarskalk åter till krigisk verksamhet i Italien, men han stupade i en drabbning med fransmännen nära Parma. Hans grevliga värdighet övergick på hans adoptivson Antoine de Mercy-Argenteau (1691–1767), som var far till Florimund Claudius de Mercy-Argenteau.
|