Ciborium (oblat)

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Ciborium (oblat) i det aktuella sammanhanget. Ciborium (oblat) har varit föremål för debatt och analys under lång tid, och dess relevans är fortfarande giltig i det aktuella scenariot. Ciborium (oblat) har genom åren spelat en avgörande roll i olika aspekter, från samhälle till ekonomi, kultur och politik. Med den här artikeln vill vi ta upp de olika aspekterna av Ciborium (oblat), och undersöka dess inflytande och utveckling över tid. Från sitt ursprung till sin nuvarande situation kommer vi att analysera hur Ciborium (oblat) har format och fortsätter att forma vår värld lokalt, nationellt och internationellt.

Ciborium i eremitkyrkan i Warfhuizen i Nederländerna
Artikeln behandlar nattvardskärlet, för altaröverbyggnaden se Ciborium (arkitektur)

Ciborium är ett nattvardskärl. Det används i liturgin för att förvara det invigda, konsekrerade, nattvardsbrödet, även kallade oblat eller inom katolska kyrkan hostia[1]. Ciborium benämns också pyxis.

Ett ciborium är ofta av metall och ser ut som en kalk, med fot, nod, hals och behållare. Ett stort antal sådana ciborier är bevarade från svensk medeltid.

Nattvardsbrödet delas under nattvarden ut från fat, paten. Det som blir över av det konsekrerade brödet förvaras sedan i ciborium fram till nästa mässa.

Efter reformationen brukas i stället vanligen en oblatask, en oftast rund men någon gång kvadratisk ask utan fötter eller med små kulfötter.

Referenser

  1. ^ ”ciborium - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ciborium-(k%C3%A4rl). Läst 19 maj 2022. 

Vidare läsning

  • Stina Fallberg Sundmark: Medeltida ciborium från Södermanland, Årsboken Sörmlandsbygden (2004)
  • Stina Fallberg Sundmark: Uppländska ciborier i form och funktion, Årsboken Uppland (2004)

Externa länkar