I dagens värld har Chujten blivit ett relevant och intressant ämne för många människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på populärkulturen, har Chujten fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Chujten, analysera dess betydelse, dess utveckling över tid och dess roll i olika sammanhang. Genom ett heltäckande och tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att försöka belysa detta spännande och betydelsefulla ämne, och erbjuda våra läsare en djupare och mer heltäckande bild av Chujten.
Chujten | |
Berg | |
Tavan Bogd-massivet sett från Ukokplatån. Chujten ligger längst till vänster i bakgrunden. I förgrunden floden Kalguty i Arguts avrinningsoråde.
| |
Bergskedja | Mongoliska Altaj |
---|---|
Läge | ![]() ![]() |
- höjdläge | 4 374 m ö.h.[1] |
- primärfaktor | 2 342 m [2] |
Enklaste rutt | Nordsidan längs Pontanine-glaciären. |
Bestegs först | 1963, Polsk expedition |
Koordinater | 49°08′45″N 87°49′08″Ö / 49.14583°N 87.81889°Ö |
Chujten eller Chujten uul (mongoliska: Хүйтэн оргил, ryska: Куйтэн-Уул, "kalla toppen") är Mongoliets högsta bergstopp, belägen i landets västra del, längs gränsen mot Kina. Toppen är på 4 374 meter över havet (tidigare 4 356) och är ständigt snötäckt. Den är en av fem toppar i Tavan Bogd-massivet, vars topp Nairamdal (4 082 m ö.h.) bildar den västra av de två trelandspunkterna mellan Ryssland, Mongoliet och Kina. Dessa två toppar sammanblandas ofta. De tre övriga topparna i Tavan Bogd är Malchin, Bürged och Olgii. Chujten, som bestegs första gången 1963 av en polsk expedition,[3] är den näst högsta toppen i Altaj (den högsta är Belucha, 4 506 m ö.h.).