I den här artikeln vill vi utforska ämnet Christina Cederberg och fördjupa oss i dess betydelse i dagens samhälle. Christina Cederberg är ett koncept som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren, och dess relevans sträcker sig till olika områden i det dagliga livet. Från dess påverkan på mental hälsa till dess inflytande på arbetsplatsen har Christina Cederberg visat sig spela en betydande roll i hur vi möter de utmaningar och möjligheter som uppstår i vårt dagliga liv. Genom den här artikeln kommer vi att försöka analysera olika perspektiv på Christina Cederberg och dess inverkan på vårt samhälle, och erbjuda en detaljerad analys som uppmanar till reflektion och debatt om detta för närvarande avgörande ämne.
Christina Cederberg | |
Född | 30 december 1785[1] |
---|---|
Död | 15 oktober 1858[1] (72 år) Hovförsamlingen[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Skådespelare |
Make | Johan Isaac de Broen (g. 1804–1814) Christoffer Svanberg (g. 1815–1836) |
Barn | Charlotta Deland (f. 1807) |
Släktingar | Catharina Cederberg (syskon) |
Redigera Wikidata |
Christina Margareta Cederberg, född 30 december 1785, död 15 oktober 1858 i Hovförsamlingen, Stockholms stad,[2] svensk skådespelare och teaterdirektör.
Christina Cederberg var dotter till krigsarklihantlangaren Carl Magnus Cederberg och Rebecca Momma och syster till Brita Catharina Cederberg. Hon var aktiv på Djurgårdsteatern från 1802 till 1820-talet. Hon gifte sig med Isaac de Broen 1804, med vilken hon fick två döttrar, en av dem var Charlotta Deland. Christina Cederberg var Djurgårdsteaterns direktör år 1814.
År 1815 den 24 juli gifte hon sig med Kristoffer Svanberg (1792–1836), som då var aktör i hennes teatertrupp.[3] Han blev direktör för ett kringresande teatersällskap, och hon var verksam i hans trupp. Hennes dotter Charlotta Delands make Pierre Deland övertog år 1833 Svanbergs teatertrupp. Både hon och maken fortsatte att arbeta i truppen, där hon nämns som aktiv ännu år 1840.
Under sitt uppträdande i Göteborg 1832 fick hon omdömet:
Året därpå sades det: