Charles Howard, 11:e hertig av Norfolk
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Charles Howard, 11:e hertig av Norfolk, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på populärkulturen fortsätter Charles Howard, 11:e hertig av Norfolk att vara ett relevant och ständigt utvecklande ämne i den samtida världen. På dessa sidor kommer vi att undersöka dess historia, dess olika perspektiv och dess inflytande inom olika områden. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt Charles Howard, 11:e hertig av Norfolk har att erbjuda och berika vår kunskap om detta spännande ämne.
| Charles Howard, 11:e hertig av Norfolk | |
 | |
| Född | 15 mars 1746[1][2] |
|---|---|
| Död | 16 december 1815[1][2] (69 år) |
| Medborgare i | Kungariket Storbritannien |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Storbritanniens 15:e parlament Ledamot av Storbritanniens 16:e parlament West Riding of Yorkshires lordlöjtnant (1782–1798) Earl Marshal (1786–1815) | |
| Politiskt parti | |
| Whigs | |
| Maka | Mariana Coppinger (g. 1767–)[3] Frances Howard, duchess of Norfolk (g. 1771–)[3] |
| Barn | Mary Waring[4] Richard Howard-Gibbon[4] William Woods (f. 1785)[4] Henry Stephenson (f. 1790)[4] Matthew Howard-Gibbon (f. 1796)[4] Edward Howard-Gibbon (f. 1799)[4] Mary Eliza Howard-Gibbon (f. 1802)[4] Caroline Howard-Gibbon (f. 1806)[4] |
| Föräldrar | Charles Howard, 10:e hertig av Norfolk Catherine Brockholes[4] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Charles Howard, 11:e hertig av Norfolk, född den 15 mars 1746, död den 16 december 1815, var en engelsk ädling, son till Charles Howard, 10:e hertig av Norfolk.
Redan i unga år blev han känd inom whigpartiet som en ivrig opponent till Georg III av Englands styre, under namnet earlen av Surrey. Han efterträdde sin far som hertig och Earl Marshal av England 1786. Med åren kom han att lägga mycket av sin förmögenhet på iståndsättandet av familjegodset Arundel Castle.
Han gifte sig två gånger, 1767 med Marion Coppinger, som dog i barnsäng ett år senare. Han gifte om sig 1771 med Frances Scudamore, som snart blev mentalsjuk och hölls inspärrad till sin död 1820. Efter detta levde han med flera älskarinnor och fick fem illegitima barn med en av dem, Mary Ann Gibbon.
Då han inte hade några legitima barn, ärvdes hertigtiteln vid hans död 1815 av hans kusin Bernard Howard, 12:e hertig av Norfolk.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6kq06rp, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p1704.htm#i17036, läst: 9 oktober 2017.
- ^ The Peerage person-ID: p1704.htm#i17036, läst: 7 augusti 2020.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.