Charles De Geer (1720–1778)
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Charles De Geer (1720–1778) och utforska alla dess aspekter och möjliga implikationer. Charles De Geer (1720–1778) är ett ämne av stor relevans idag, som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Under de kommande raderna kommer vi att analysera i detalj de olika perspektiven som finns kring Charles De Geer (1720–1778), samt de möjliga konsekvenser som dess studie kan få inom olika områden. Utan tvekan är Charles De Geer (1720–1778) ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet, och det är precis vad vi föreslår att göra i den här artikeln.
| Charles De Geer | ||
|---|---|---|
| ||
| Charles De Geer, porträtterad av Gustaf Lundberg (1695-1786). | ||
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1760 | |
| Tidsperiod | 1773–1778 | |
| Företrädare | Charles De Geer (1660–1730) | |
| Efterträdare | Charles De Geer (1747-1805) | |
| Yrke | Vetenskapsman, Företagsledare, Innehavare av Leufsta bruk | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 10 februari 1720 Finspång | |
| Nationalitet | Svensk | |
| Hemort | Stockholm | |
| Död | 7 mars 1778 (58 år) Stockholm | |
| Begravd | Uppsala domkyrka | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | De Geer af Leufsta | |
Familj
| ||
| Make/maka | Catharina Charlotta Ribbing | |
| Barn | Charles De Geer (1747-1805) Charlotte Du Rietz | |
Charles De Geer, eller Carl De Geer, född 30 januari[1] (10 februari[2]) 1720 i Finspång, död 7 mars 1778 i Stockholm, var en svensk friherre, bruksägare och entomolog.
Liv
De Geer kom från en familj med holländska rötter. Han var född på Finspångs slott, men växte upp i Utrecht från det att han var tre år, men återvände till Sverige som ung man. Han ärvde det för riket viktiga järnbruket i Leufsta från en barnlös farbror Charles De Geer (1660–1730).[3] Bruket lyckades han få att blomstra. Det var en för sin tid välkänd industrianläggning.
Då han var åtta år fick han en silkesmask i present och sedan den stunden utvecklade han ett intresse för djur och natur. Han återvände till Sverige sommaren 1738 och i december 1739 blev han, som 19-åring, invald i den då nybildade Kungliga Vetenskapsakademien. Han skrev en lång rad uppsatser om insekter som publicerades i Vetenskapsakademiens Handlingar mellan 1740 och 1768. Två gånger var han preses i Vetenskapsakademien och höll då presidietal, dels Tal om nyttan, som insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss (1744), dels Tal, om insecternas alstring (1754). Hans största verk var det i sju delar presenterade och tryckta arbetet Mémoires pour servir à l'histoire des insectes (1752, 1771–1778). Han var även medlem av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala från 1743 och blev dessutom korresponderande medlem av den franska Vetenskapsakademien 1748. 1760 blev han hovmarskalk, 1761 riddare av Nordstjärneorden, 1772 kommendör med stora korset av Vasaorden samt 1773 friherre.
_kista_Uppsala_domkyrka.jpg)
_byst_Uppsala_domkyrka.jpg)
Charles De Geer var gift med Catharina Charlotta Ribbing, som 1756 fick en medalj slagen över sig efter att ha varit den första inom den svenska överklassen som låtit smittkoppsvaccinera sina barn.[1] Med sin maka fick han åtta barn, som alla nådde vuxen ålder. Den äldste sonen, kammarherre Charles De Geer (1747–1805) övertog Leufsta efter faderns död.
Charles De Geer ligger begravd i eget gravkor i Uppsala domkyrka, tillsammans med sin fru.
Övrigt
Hans stora samling av naturalier och insekter donerades till Vetenskapsakademien och finns nu på Naturhistoriska Riksmuseet. På sitt gods Leufsta lämnade han även efter sig ett betydande bibliotek, som även innehöll skrifter av Olof Rudbeck far och son, bland annat den så kallade Blomboken och Fogelboken, en mineralsamling samt en stor och viktig samling musikalier från 1700-talet. År 1986 kunde Uppsala universitetsbibliotek köpa Leufstabiblioteket tack vare donationer från dels Kjell och Märta Beijers stiftelse, dels Katarina Crafoord (en av döttrarna till Holger Crafoord, grundaren av Gambro).
Arbeten
- Tal om nyttan, som Insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss, ... Stockholm 1744.
- Mémoires pour servir à l'histoire des insectes. Grefing & Hesselberg, Stockholm 1752–78.
- Tal, om insecternas alstring. Stockholm 1754.
- Abhandlungen zur Geschichte der Insecten. Müller & Raspe, Leipzig, Nürnberg 1776–83 p.m.
- Genera et species insectorum. Crusium, Leipzig 1783 p.m.
Några insekter beskrivna av De Geer
- Camponotus pennsylvanicus, (Hymenoptera: Formicidae)
- Dermestes maculatus, Rävänger, Coleoptera 1774
- Xestobium rufovillosum, Skäckig trägnagare, Coleoptera 1774
- Meconema thalassinum, Ekvårtbitare, Orthoptera 1773 Picture
- Gasterophilus intestinalis, Häststyng Diptera 1776
- Episyrphus balteatus, Flyttblomfluga, Diptera 1776
- Triatoma rubrofasciata, Hemiptera 1773
- Erythrodiplax unimaculata, Odonata 1773
- Anasa tristis, Hemiptera 1773
- Korscheltellus fusconebulosa, Ormbunksrotfjäril, Lepidoptera 1778
Källor
- Duncan, James (1804–1861): Introduction to entomology. Lizars, Edinburgh 1840.
- Pont, A.C. (1996) : Some reflections on the history of systematic Dipterology. Dipterists Digest, Series 2, 2: 49–70.
- Ekland, Karl Johan & Hamberg, Erik (red.) (2018) En liten bok om Lövstabruk . Uppsala.
- Degeer’s insect collection, without the original labels and not in the original cabinet may be found at the Swedish Museum of Natural History.
Noter
- ^ E. W. Dahlgren, A. Tullgren: Charles De Geer (1720–1778) i Svenskt biografiskt lexikon (1931)
- ^ Svenskt biografiskt handlexikon
- ^ Adliga ätten De Geer nr 291.
Vidare läsning
- Anfält, Tomas (1991). Consumer of enlightenment. Charles De Geer - Savant and book collector in eighteenth-century Sweden. The Book Collector (London) 1991,. sid. 197-210.
- Anfält, Tomas (1995). ”Baronen och 1700-talets informationssamhälle.”. Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund (Borås : Valfrid i samarbete med Forskningsrådsnämnden (FRN), 1995): sid. 330–339. Libris 2119655
- Anfält, Tomas (1988). ”Charles De Geer och medicinen.”. Nordisk medicinhistorisk årsbok (Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1968–1996) 1988,: sid. 75–84 : ill.. ISSN 0303-6480. ISSN 0303-6480 ISSN 0303-6480. Libris 3043532
- Anfält, Tomas (1997). ”Offentlighet och privatliv: om livet på Leufsta herrgård på 1700-talet”. Herrgårdskultur och salongsmiljö / red. Erik Kjellberg (Uppsala : Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap, 1997): sid. 3–14. Libris 2775916
- Hamberg, Erik, "Entomologisk litteratur hos Charles De Geer". Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2015.
- Hamberg, Erik, "Illustrationer och kopparplåtar till Charles De Geers Mémoires". Svenska Linnésällskapets årsskrift, 2016.
- Lazarus (1904). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 9. Stockholm. sid. 256–258. Libris 68707. https://runeberg.org/millionar/9/0255.html
- Odelberg, Wilhelm (1980). Charles De Geer (1720-78) and his microscope: described in memory of Carl De Geer (1918-78). Stockholm: Nationalmuseum. Libris 2078016
- Sjökvist, Peter (2022). "Bokliga gåvor till Charles De Geers bibliotek på Leufstabruk" i Svenska Linnésällskapets Prsbok 2022.
- Tottie, Thomas (2007). Ädle och höglärde H. Archiater: om Charles De Geer och hans brevväxling med Carl von Linné. , 1653-5626. Uppsala: Stiftelsen Leufsta. Libris 10462428. ISBN 978-91-633-0591-7
Externa länkar
- Charles De Geer i Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor (1858–1864), afdelning 1
- Charles de Geer Mémoires pour servir à l'histoire des insectes, digital facsimile at the Gallica website.
|