Cesare Emiliani
I dagens värld är Cesare Emiliani ett ämne som har fått stor relevans inom olika samhällsområden. Från politik och ekonomi, till kultur och teknik, Cesare Emiliani har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sin påverkan på människors dagliga liv och sin påverkan på globalt beslutsfattande har Cesare Emiliani blivit en ständigt intressant plats för både forskare, opinionsbildare och vanliga medborgare. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Cesare Emiliani och analysera dess inverkan på olika aspekter av det moderna livet.
| Cesare Emiliani | |
| Född | 8 december 1922[1] Bologna |
|---|---|
| Död | 20 juli 1995[2] eller 1996[3] Palm Beach Gardens, USA |
| Medborgare i | Italien[3], USA[3] och Kungariket Italien |
| Utbildad vid | Universitetet i Bologna  |
| Sysselsättning | Paleontolog, geolog, forskare |
| Arbetsgivare | University of Miami |
| Utmärkelser | |
| Vegamedaljen (1983) Alexander Agassizmedaljen (1989)[4] | |
| Redigera Wikidata | |
Cesare Emiliani, född 1922 i Bologna, död 1995 i Florida, USA, var en nordamerikansk geolog. Han var en av 1900-talets mest framstående mikropaleontologer och grundare av paleoceanografin.
Han slog fast att de kvartära istiderna är cykliska förlopp, vilket blev starkt stöd åt Milutin Milankovitchs hypotes och kom att revolutionera tankarna kring oceanernas och nedisningarnas historia. Han medverkade även till att få fram bevis för hypoteserna om havsbottenspridning och plattektoniken.
På äldre dar ägnade Emiliani mycket tid åt att väcka intresse för en kalenderreform - ett erakoncept på Holocen epok bas. Hans ambition var att med en Holocen era eliminera begreppet f.Kr. – A.D. — tidräkningens lakun.
Källor
- ^ Cesare Emiliani (1922-1995): the founder of paleoceanography, vol. 2, 1, International Microbiology, 1 mars 1999, s. 52-54, PubMed-ID: 10943392.
- ^ Barbara H. Lidz, A tribute to Cesare Emiliani—Eminent scholar, professor, and friend, vol. 25, 4, Marine Micropaleontology, november 1995, s. 219-220, 10.1016/0377-8398(95)90000-4.
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 25 september 2012, Libris-URI: 31fhhg8m5kfv263, läst: 24 augusti 2018.
- ^ läs online, www.nasonline.org .
|