Certamen Equestre

I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera effekten av Certamen Equestre i olika sammanhang och omfattningar. Sedan dess uppkomst har Certamen Equestre genererat en rad debatter och kontroverser som har genomsyrat olika sociala och kulturella sfärer. Genom historien har Certamen Equestre satt en outplånlig prägel på människors liv, deras tankar och deras handlingar. Vi kommer att fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna och undersöka hur Certamen Equestre har format och förvandlat världen vi lever i, samt de mångfaldiga tolkningar det har gett upphov till. Denna artikel försöker erbjuda ett brett och multidisciplinärt perspektiv på Certamen Equestre, och uppmanar läsaren att reflektera över dess innebörd och inflytande på det nuvarande samhället.

Karl XI som Ärans Riddare på väg till Beridarebanan
Karl XI:s dräkt som Ärans Riddare finns idag på Livrustkammaren

Certamen Equestre (ungefär: 'Ridderlig kamp') är en samling av 62 etsningar utförda av Georg Christoph Eimmart i Nürnberg efter teckningar av David Klöcker Ehrenstrahl och publicerad 1686.[1]

Verket utgavs till minne av Karl XI:s trontillträde 1672. År 2005 utgavs verket i faksimil med kommentarer av historikern Jonas Nordin.[2]

Procession och tornerspel

Karl XI:s trontillträde firades med stora festligheter. Mest uppmärksammat var ”karusellen”, Certamen equestre, med en procession från kungliga slottet till beridarebanan som låg intill nuvarande Hötorget. Deltagarna i processionen var uppdelade i fyra kadriljer. Den första var klädd i romerska dräkter anförd av Karl XI, ”Ärans riddare”, i rustning som en romersk fältherre. Rustningar, hjälmar, schabrak till hästarna, allt var påkostat och praktfullt. Rikets högsta militära och civila dignitärer medverkade. På kvällen följde en tävling i ringränning.[3]

Referenser

  1. ^ Ehrenstrahl i Nordisk familjebok (första upplagan, 1881)
  2. ^ Kungliga biblioteket Arkiverad 7 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Rystad, Göran (2010). Karl XI: En biografi. Stockholm: Historiska Media. ISBN 978-91-89442-27-6 

Litteratur

Externa länkar