I dagens värld har Caspar Johannes Boye blivit en relevant fråga som blir allt viktigare i samhället. Sedan dess uppkomst har det genererat omfattande debatt och kontroverser, vilket väckt många människors intresse och nyfikenhet. Oavsett om det beror på dess inverkan på det dagliga livet, dess historiska relevans eller dess inflytande på populärkulturen, har Caspar Johannes Boye lyckats fånga uppmärksamheten hos olika samhällssektorer. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Caspar Johannes Boye, analysera dess innebörd, dess utveckling över tid och dess inverkan idag. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv som finns kring Caspar Johannes Boye, och erbjuda en bred och objektiv vision av detta spännande ämne.
Casper Johannes Boye | |
Född | 27 december 1791[1][2][3] Kongsbergs kommun, Norge |
---|---|
Död | 6 juli 1853[1][2][3] (61 år) Köpenhamn |
Medborgare i | Konungariket Danmark och Norge |
Sysselsättning | Präst, författare[4], översättare, poet |
Barn | Vilhelm Boye (f. 1837) |
Föräldrar | Engelbreth Boye |
Redigera Wikidata |
Casper Johannes Boye, född 27 december 1791 i Norge, död 6 juli 1853, var präst i Garnisonskyrkan i Köpenhamn och författare. Han var son till Engelbreth Boye, kusin till Adolph Engelbert Boye och far till Vilhelm Boye.
Han finns som psalmförfattare bland annat representerad i Nya psalmer 1921, 1937 års psalmbok och i danska Psalmebog for Kirke og Hjem. Utöver detta har han skrivit ungefär 70 dramer i nära anslutning till Adam Oehlenschläger.
Främst känd är han dock för den fosterländska sången Det er et Land, dets Sted er højt mot Norden.
|
|