I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Carl Mesterton (filosof), utforska dess olika aspekter och relevanta aspekter som gör det till ett ämne av allmänt intresse. Från dess ursprung till nutid har Carl Mesterton (filosof) varit föremål för studier, debatt och kontroverser, vilket väckt nyfikenhet och fascination hos människor runt om i världen. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i dess historia, egenskaper och evolution, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om Carl Mesterton (filosof), inbjuda läsaren att reflektera och fördjupa sin förståelse.
| Carl Mesterton | |
| Född | 1715 Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Död | 29 november 1773 Åbo |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Filosof |
| Befattning | |
| Rektor (1754–1755) Rektor (1764–1765) | |
| Arbetsgivare | Kungliga Akademien i Åbo |
| Släktingar | Carl Benedict Mesterton |
| Redigera Wikidata | |
Carl Mesterton, svensk filosof, universitetslärare, född 1715 i Göteborg, död 29 november 1773 i Åbo, tillhörde en från Skottland till Sverige inkommen släkt. Farfars far till Carl Benedict Mesterton.
Han blev 1738 filosofie magister i Lund, vistades därefter i fem år vid holländska och tyska högskolor samt utnämndes 1746 till professor i logik och metafysik vid Kungliga Akademien i Åbo. 1752 promoverades han i Uppsala till teol.dr. och utbytte 1767 sin filosofiska lärostol mot den tredje teologiska professuren i Åbo.
Han införde till Akademien i Åbo den wolffianska filosofin och väckte där livligare intresse för det filosofiska studiet i allmänhet. Från trycket utgav han ett betydligt antal disputationer samt 1762-1766 fyra särskilda små läroböcker: en logik, en ontologi, en psykologi och en framställning av den naturliga teologin.
|