Carl Gyllenstierna
I den här artikeln ska vi prata om Carl Gyllenstierna, ett ämne som varit föremål för stort intresse och debatt de senaste åren. Carl Gyllenstierna har fångat uppmärksamheten hos såväl akademiker, proffs som entusiaster, och det är inte förvånande med tanke på dess inverkan på så olika aspekter som samhälle, kultur, teknik och ekonomi. Under de kommande raderna kommer vi att utforska de olika aspekterna av Carl Gyllenstierna, från dess ursprung till dess nuvarande inflytande, att reda ut dess komplexitet och erbjuda en heltäckande bild av detta fascinerande ämne. Vi är övertygade om att du i slutet av den här artikeln kommer att ha fått en djupare kunskap och uppskattning av Carl Gyllenstierna.
| Carl Gyllenstierna | |
 | |
| Född | 4 februari 1649 |
|---|---|
| Död | 6 juni 1723 (74 år) Sankt Nikolai församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Universitetskansler |
| Befattning | |
| Kammarherre (1668–1680) Kungligt råd (1687–) Hovrättspresident för Svea hovrätt (1718–1723) | |
| Maka | Anna Maria Soop (g. 1706–1723) |
| Föräldrar | Erik Karlsson Gyllenstierna Beata von Yxkull |
| Släktingar | Conrad Gyllenstierna (syskon) Christopher Gyllenstierna (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Carl Eriksson Gyllenstierna, född 4 februari 1649, död 6 juni 1723 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, var en svensk greve och ämbetsman.
Biografi
Gyllenstierna, som var son till Erik Karlsson Gyllenstierna, blev kammarherre hos drottning Hedvig Eleonora 1668, överstekammarherre 1670 och guvernör över änkedrottningens hovstat och livgeding 1680. År 1687 blev han kungligt råd, 1695 president i Kammarrevisionen, 1700 ledamot av defensionskommissionen, 1718 president i Svea hovrätt och 1719 kansler för Åbo universitet.
Gyllenstierna, som ansågs ha sitt vackra utseende att tacka för sin snabba befordran, visade sig senare vara en skicklig och användbar ämbetsman. 1687 upphöjdes Gyllenstierna i grevligt stånd som Gyllenstierna af Steninge.
År 1706 gifte han sig med änkan efter det kungliga rådet och Karl XI:s förtrogne Axel Wachtmeister, grevinnan Anna Maria Soop, som var dotter till Gustaf Soop. Äktenskapet uppmuntrades av änkedrottningen Hedvig Eleonora och bröllopet stod på Stockholms slott. Gyllenstiernas hustru ärvde det sedermera Utrikesministerhotellet på Blasieholmen i Stockholm. Gyllenstierna fick inga barn i giftet och slöt därmed den grevliga ätten Gyllenstierna af Steninge vid sin död 1723.
-
Vapen för grevliga ätten Gyllenstierna af Steninge. -
Anna Maria Soop och hennes båda makar vilar i gravkoret i Ytterselö kyrka.
Referenser
Noter
- ^ Karl Gyllenstierna, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13409, läs online.
- ^ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 367.
- ^ läs online, finto.fi .
- ^ ”Stockholm den 30. Maij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 30 maj 1687. https://tidningar.kb.se/2979645/1687-05-30/edition/145134/part/1/page/8/.
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Wrangel 1914.
Källor
- Sven Grauers: Karl Gyllenstierna i Svenskt biografiskt lexikon (1967–1969)
- Wrangel, Fredrik Ulrik (1914). Blasieholmen och dess inbyggare (2:a upplagan). Stockholm: Norstedt. sid. 109 f. Libris 10636775. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/8944
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Carl Gyllenstierna.
|