I dagens värld har Carl Gustav Hempel, oavsett om det är ett debattämne, som en relevant karaktär eller som ett emblematiskt datum, fått en betydande betydelse inom olika områden. Oavsett om det gäller politik, kultur, vetenskap eller vardagsliv har Carl Gustav Hempel positionerat sig som ett nyckelelement som sätter tonen för våra handlingar och beslut. I den här artikeln kommer vi att analysera inverkan och relevans av Carl Gustav Hempel i olika sammanhang, samt dess inflytande på vårt samhälle. Sedan dess uppkomst har Carl Gustav Hempel väckt stort intresse och dess närvaro fortsätter att generera debatt och reflektion idag.
Carl Gustav Hempel | |
Född | 8 januari 1905[1][2][3] Oranienburg[4] |
---|---|
Död | 9 november 1997[1][2][3] (92 år) Princeton Township |
Medborgare i | Tyskland och USA |
Utbildad vid | Göttingens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Humboldt-Universität zu Berlin ![]() |
Sysselsättning | Matematiker, essäist, universitetslärare, filosof, datavetare, epistemolog |
Arbetsgivare | Princeton University Humboldt-Universität zu Berlin University of Chicago University of Pittsburgh Yale University Queens College |
Utmärkelser | |
Guggenheimstipendiet (1947)[5] Carus-föreläsning (1970)[6] Hedersdoktor vid Freie Universität Berlin | |
Redigera Wikidata |
Carl Gustav Hempel, född 8 januari 1905 i Oranienburg, Tyskland, död 9 november 1997 i New Jersey, USA, var en tysk filosof som inriktade sig särskilt på vetenskapsteori.
Hempel var en av de stora tänkarna inom 1900-talets logiska positivism.
Med den logiska empirismen som grund gav han viktiga bidrag till den vetenskapteoreriska forskningen genom bland annat Fundamentals of concept formation in empirical science (1952). Han är känd för utformningen av den deduktiv-nomologiska förklaringsmodellen.
|