I den här artikeln kommer vi att ta upp frågan om Carl Een, som är av yttersta vikt i det aktuella sammanhanget. Carl Een kan syfta på ett brett spektrum av ämnen, från utbildningens betydelse i dagens samhälle, till livet och arbetet av relevant karaktär i historien. Oavsett dess karaktär är Carl Een ett ämne som väcker många människors intresse, eftersom det har en betydande inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Carl Een, analysera dess relevans och den roll den spelar i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv och åsikter i frågan, i syfte att berika vår kunskap om detta mycket relevanta ämne.
Carl Een | |
![]() | |
Född | 31 augusti 1839[1] Herrestads församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 27 januari 1927[1] (87 år) Engelbrekts församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige[1] |
Befattning | |
Borgmästare i Visby (1879–1919) | |
Föräldrar | Carl Johan Een Gustafva Een |
Släktingar | Thure Een (syskon) |
Redigera Wikidata |
Carl Julius Theodor Een, född 31 augusti 1839 i Herrestad i Östergötland, död 27 januari 1927 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och borgmästare.
Een utsågs till vice häradshövding 1865 och rådman i Västervik 1867. År 1872 blev han rådman och polismästare i Uppsala och 1879 borgmästare i Visby stad, en post han begärde entledigande från 1919.
Een var son till kyrkoherden Carl Johan Een och Gustava Fredrika Albertina, född Schaeij. Han gifte sig 1867 med Maria Teresia Goijer med vilken han fick åtta barn. Makarna Een är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
Till hundraårsminnet av Eens födelse gav hans svärson Matts Floderus ut släktkrönikan Släkten Een genom tio generationer.