I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Calakmul på djupet, analysera dess relevans i dagens samhälle och dess inverkan på olika aspekter av våra liv. Från dess ursprung och utveckling till dess inflytande på populärkulturen, genom dess engagemang i hur vi förhåller oss till världen omkring oss. Vi kommer också att undersöka expertutlåtanden och de olika perspektiv som finns kring Calakmul, i syfte att ge en global och komplett vision av detta breda och komplexa ämne. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i en djup reflektion som hjälper oss att bättre förstå vikten av Calakmul i det aktuella sammanhanget.
Calakmul | |
![]() Huvudtemplet i Calakmul | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | ![]() |
Data | |
Typ | Kulturarv |
Kriterier | i, ii, iii, iv |
Referens | 1061 |
Historik | |
Världsarv sedan | 2002 (26:e mötet) |
* Enligt Unescos indelning. |
Calakmul (även Kaan) var en av de mäktigaste och största mayastäderna. Dess ruiner ligger djupt i djungeln i det 729 000 hektar stora biosfärreservatet i södra Campeche i Mexiko, 30 kilometer norr om gränsen till Guatemala.[1]
Orten var konkurrent till Tikal om den politiska makten. Konkurrensens grund låg i att Maya var uppdelade i två läger. Mest inflytande hade Calakmul mellan åren 200 och 700.
Platsens befolkning kan ha uppgått till 85 000 personer och hittills har över 6 300 byggnader uppdagats inom en area av 70 km². Av dessa är 100 stycken kolossalbyggen. Calakmuls pyramid "Struktur 2" är med en långsida på 140 meter och 45 meters höjd den största kända tempelplattformen från den klassiska mayaeran.
Staden, som i äldre skrifter ofta omtalas som „Kaan“ eller „Ormens kungadöme“, återupptäcktes i december 1931 av amerikanen Cyrus Longworth Lundell[2] från luften och rapporterades till och besöktes av Carnegie Institutets Sylvanus G. Morley från Chichen Itza 1932. Ytterligare undersökningar företogs därefter först mellan 1984 och 1994 i samband med nomineringen till världsarv.[1]