Bönhus

Ämnet för Bönhus är ett ämne som har skapat intresse och debatt över tid. Oavsett om det beror på dess inverkan på våra liv, dess historiska relevans eller dess påverkan på samhället, har Bönhus varit föremål för reflektion och studier. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Bönhus, från dess ursprung till dess utveckling idag. Vi kommer att analysera dess betydelse i olika sammanhang och hur den har präglat den offentliga agendan. Dessutom kommer vi att undersöka åsikter och uppfattningar om Bönhus och hur det har format vårt sätt att relatera till världen omkring oss. Med hjälp av en multidisciplinär ansats kommer vi att försöka belysa detta fascinerande och ofta komplexa ämne, med målet att ge en djupare och bredare förståelse av Bönhus.

Riseberga bönhus byggdes år 1855.

Ett bön(e)hus är ett kapell använt för gudstjänster och bönemöten, framförallt inom väckelserörelserna. Grundorden var från början alldagliga såsom hus, sal och lokal, till exempel bönhus, bönsalen, stora salen och möteslokalen. Vissa grupperingar hade ju sammankomster, så kallade konventiklar, i andra lokaler än i kyrkan såsom exempelvis i hemmen.

I exempelvis Norge säger man istället "bedehus". Inom en del sammanhang ersätter samlingarna i bönhusen helt gudstjänstbesök i Svenska kyrkan, medan de i andra sammanhang används som komplement. Det är främst hos Evangeliska fosterlandsstiftelsen i Norrland som begreppet har använts. Även de flesta laestadianska föreningar har också eget bönhus, där man regelbundet håller sammankomster.

Missionshydda eller bara Hyddan, har tidigare beskrivit en liknande lokal. Inom Svenska missionskyrkan och några andra samfund, har liknande lokaler benämnts missionshus. Numera används alltmer begreppet kyrka även för smärre kristna lokaler.

Se även

Referenser

Notförteckning

Källförteckning

Externa länkar