Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Byung-Chul Han, och utforska dess olika aspekter och betydelser. Från dess ursprung till dess relevans idag har Byung-Chul Han varit föremål för intresse och debatt inom olika samhällssfärer. Genom en djupgående och detaljerad analys kommer vi att söka belysa nyckelaspekterna kring Byung-Chul Han, samt erbjuda en berikande vision och intressanta perspektiv på dess inverkan på kultur, historia, politik eller något annat relevant område. För att fördjupa förståelsen av detta betydelsefulla ämne kommer dess praktiska implikationer och möjliga konsekvenser för framtiden också att undersökas.
Byung-Chul Han | |
![]() Byung-Chul Han, 12 november 2015. | |
Född | 1959 Seoul |
---|---|
Medborgare i | Sydkorea |
Utbildad vid | Korea-universitetet Freiburgs universitet ![]() |
Sysselsättning | Författare, filosof, universitetslärare |
Arbetsgivare | Universität der Künste Staatliche Hochschule für Gestaltung Karlsruhe (2010–2012) |
Utmärkelser | |
Prix Bristol des Lumières (2015) Salzburger Landespreis für Zukunftsforschung (2016) | |
Redigera Wikidata |
Byung-Chul Han (kor. Pyŏng-ch'ŏl Han), född 1959 i Seoul, är en koreansk-tysk filosof och författare, verksam som professor i filosofi och kulturvetenskap vid Universität der Künste i Berlin.
I sin aktuella forskning arbetar Byung-Chul Han bland annat med samhällets växande "transparens" eller "genomlysning" i samband med Internet och teknikutvecklingen. I Transparenzgesellschaft beskriver Han utvecklingen mot större öppenhet som ett uttryck för det ekonomiska systemets tendens att göra alla individer maximalt tillgängliga för marknadskrafterna. Trycket att frivilligt publicera personliga intima uppgifter online gränsar enligt Han till pornografi, och skapar i förlängningen ett totalitärt system av öppenhet som undertrycker andra sociala värden, till exempel skam, förtrolighet och tillit. Han argumenterar för att återskapa en kultur som präglas av tillit, och understryker vikten av hemligheter för att kunna fatta strategiska och därmed politiska beslut.
I "Trötthetssamhället" (Müdigkeitsgesellschaft, sv. övers. 2013) skriver Han om det postmoderna, digitaliserade samhället som ett "prestationssamhälle", ställt i kontrast till Foucaults "disciplinsamhälle". Det tvång som präglade det gamla disciplinsamhället har ersatts med imperativet "du kan". Det systemiska våld som utövades i disciplinsamhället skapade galningar och förbrytare, jämfört med prestationssamhället som skapar misslyckade och deprimerade människor. Samtidsmänniskans tillvaro kännetecknas av multitasking och ett överskott av intryck, vilket inte beskrivs som ett civilisatoriskt framsteg, utan som en regression – multitasking präglar livsvillkoren för vilda djur, som av rena överlevnadsskäl måste ha en ständig bred men ytlig uppmärksamhet. Som motmedel mot de problem och sjukdomar som karaktäriserar det moderna samhället med hyperaktivitet och ständiga fokusväxlingar, vill Han lyfta fram den djupa kontemplationen och ledan, i anknytning till Peter Handke.
|
|