Bystdrottning

Numera har Bystdrottning blivit ett ämne av stor relevans i samhället. Sedan dess uppkomst har Bystdrottning väckt intresse och debatt inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och djupgående analyser. Dess inverkan är inte begränsad till en enskild sektor, utan har genomsyrat olika aspekter av det dagliga livet och påverkat allt från politik till populärkultur. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig djupare i innebörden och implikationerna av Bystdrottning, för att förstå dess verkliga omfattning och kunna ta itu med dess långsiktiga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika dimensionerna av Bystdrottning, såväl som dess inverkan på dagens samhälle.

Jayne Mansfield 1957.
Gina Lollobrigida 1960-tal.

Bystdrottning (av franska buste 'överkropp', italienska busto 'bål', 'byst', den vuxna kvinnans bröstparti, barm) är en benämning på vissa filmskådespelerskor som var speciellt populära under 1940- och 1950-talet, då det kvinnliga skönhetsidealet innefattade en stor välformad byst. Begreppet har i perioder kritiserats som ett uttryck för sexism och objektifiering.

Historik

Skönhetsidealen har varierat genom historien. I sin bok Bröstens historia skriver Peter Englund:

” Och då har vi inte ens nuddat vid frågan om fysiska ideal. Även där slår modevågorna in över varandra, och dränker det som igår var ett måste med något som i morgon är en löjlighet. Hur stora de ideala brösten skall vara har givetvis skiftat enormt genom århundradena, även så deras exakta placering – som vi kan se t.ex. hos just Jungfrun i Melun. Från de neolitiska venusfigurernas ofantliga hängbröst, till de egyptiska gudinnornas uppnosiga nassar; från de grekiska hetärernas normalstora, päronformade bröst, till 1100-talets kult av sådana som var klotformade och äppelstora; från det ideal som lades fast på 1400-talet, och som skulle förbli normgivande i flera hundra år, nämligen små, viktlösa och vitt åtskilda, till 1600-talets Nederländerna, då de stora brösten rehabiliterades; från 1920-talets platta barmar till 1950-talets bystdrottningar. Och så vidare. „
Jane Russell 1945.

Byst och kurviga former var ett ideal kring sekelskiftet 1900, men under 1920-talets "garçonne"-mode idealiserades istället en platt byst och raka, pojkaktiga former. Det kurviga idealet återkom under 1940- och 1950-talen. År 1943 lanserades filmen Den laglöse, med bland andra skådespelerskan Jane Russell. Filmen vållade en häftig moraldebatt i USA, inte minst för hur Russells kurvor exponerades, även om hon hela tiden var påklädd. I diskussionerna kring denna film, och liknande myntades begreppet "bystdrottning" vilket bland annat märks i att ordet dyker upp i en artikel i Expressen november 1952 där just skådespelerskan Jane Russell omnämns.

Under 1960-talet förändrades idealen igen med hippie- och unisexmode och företeelsen bystdrottning kom att uppfattas som föråldrat. Under 1980-talet återkom de dock då sångerskor som Samantha Fox och Sabrina Salerno framställdes som sentida motsvarigheter.

Kända bystdrottningar

Många kända bystdrottningar var italienska skådespelare, som Silvana Pampanini, Silvana Mangano, Gina Lollobrigida och Sophia Loren. Ett annat land med många kända bystdrottningar under 1940- och 50-talet var USA, med Jane Russell och Jayne Mansfield, och i Storbritannien Diana Dors. Anita Ekberg från Sverige, gjorde internationell karriär och bosatte sig i Italien.

Se även

Källor

  1. ^ Peter Englund: Bröstens historia, recension. Arkiverad 22 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Lars Erik Liljeqvist: Historik om gamla veckotidningar.”. Arkiverad från originalet den 2 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130302053123/http://www.samlaren.org/reklam/tidningar.htm. Läst 22 oktober 2014. 
  3. ^ Expressen (1952-01-01) sid:13
  4. ^ Nationalencyklopedin: Byst.
  5. ^ QX: Bystdrottningar från 80-talet om rivaliteten.
  6. ^ Nationalencyklopedin: Bystdrottning.