Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Buddhistiska träningsregler, en mycket relevant fråga som har fångat uppmärksamheten hos experter och allmänheten under de senaste åren. Buddhistiska träningsregler har varit föremål för många studier och forskning på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet, från hälsa till ekonomi. Genom hela texten kommer olika aspekter av Buddhistiska träningsregler att analyseras, från dess historia och utveckling till dess implikationer i dagens samhälle. Dessutom kommer möjliga lösningar och förslag för att möta de utmaningar som Buddhistiska träningsregler utgör i den samtida världen att undersökas. Genom ett flerdimensionellt förhållningssätt är syftet att erbjuda läsaren en komplett och uppdaterad vision av Buddhistiska träningsregler, för att bidra till debatten och förståelsen av detta fenomen.
De fem träningsreglerna utgör den grundläggande moraliska koden för lekmän inom en del buddhistiska riktningar. Träningsreglerna är praktiskt taget identiska i de flesta buddhistiska inriktningarna, men en del lägger större tonvikt vid dem än andra, och vissa (såsom Jodo shinshu) använder dem inte alls.
De är inte formulerade som strikta regler, utan snarare träningsregler som lekmän följer frivilligt för att stödja deras utövande.
De fem träningsreglerna är följande:
De åtta träningsreglerna är för lekmän som önskar utöva buddhismen mer strikt än med de fem träningsreglerna. De är som följer:
De tio träningsreglerna följs främst av novismunkar och nunnor, men lekmän kan också följa dem: