Brommetan
I den här artikeln kommer vi att analysera Brommetan och alla dess relevanta aspekter på djupet. Brommetan är ett ämne av stor betydelse idag, eftersom det har en betydande inverkan på samhället, ekonomin, kulturen och många andra områden. Under åren har Brommetan skapat ständig debatt och har väckt ett växande intresse inom olika sektorer. I detta avseende är det avgörande att till fullo förstå karaktären och omfattningen av Brommetan, såväl som dess kort- och långsiktiga implikationer. Därför syftar denna artikel till att erbjuda en heltäckande och detaljerad bild av Brommetan, med syftet att berika kunskap och främja en konstruktiv debatt kring detta ämne av global relevans.
| Brommetan | |
  | |
| Systematiskt namn | Brommetan |
|---|---|
| Övriga namn | Metylbromid |
| Kemisk formel | CH3Br |
| Molmassa | 94,939 g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | 74-83-9 |
| SMILES | CBr |
| Egenskaper | |
| Densitet | Gas: 3,9739 kg/m³ Vätska: 1,73 g/cm³ |
| Smältpunkt | -93,66 °C |
| Kokpunkt | 3,56 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
1
3
0
|
| LD50 | 214 mg/kg (oralt) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Brommetan eller metylbromid är en haloalkan med kemisk formel CH3Br. Det är vid rumstemperatur en färglös, giftig och icke-brännbar gas. Brommetan används som bekämpningsmedel inom jordbruket och även vid karantänbehandling av import- och exportvaror. Dess användning har i viss utsträckning begränsats av Montrealprotokollet.
Framställning
Naturlig förekomst
Ämnet produceras naturligt i havet av vissa arter tång och i mindre utsträckning på land av korsblommiga växter. Den totala produktionen i naturen beräknas uppgå till 1 000 000–2 000 000 ton årligen.[1]
Industriell produktion
Industriellt framställs brommetan genom att låta vätebromid reagera med metanol.
Användning och reglering
Brommetan användes som bekämpningsmedel och tidigare som köldmedium i kylskåp. Montrealprotokollet kräver en förminskning av bruket och tillverkningen av ämnen som skadar ozonlagret.[2] 2011 hade 196 stater undertecknat protokollet.[3] Bland de ämnen som berörs av Montrealprotokollet är brommetan. Nedtrappningen för brommetan skedde stegvis till noll mellan 1995 och 2015, med olika delmål för industriländer och utvecklingsländer.[4] Protokollet tillåter efter 2005 (2015 i utvecklingsländer) användning av brommetan inom vissa kritiska områden där det inte finns godtagbart ersättningsmedel.[5] 2011 tillverkades 4 555 ton brommetan för detta ändamål.[6]
Brommetan används även vid karantänbehandling av import- och exportvaror. Denna användning regleras inte av Montrealprotokollet.[1] 2011 tillverkades 9 436 ton brommetan för detta ändamål.[7]
Referenser
- ^ ”Methyl Bromide - Questions and Answers” (på engelska). Department of Agriculture. 25 februari 2015. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150801215249/http://www.agriculture.gov.au/import/general-info/pre-border/afas/methyl-bromide-questions-and-answers. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”The Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer” (på engelska). ozone.unep.org. Ozone Secretariat. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150827034246/http://ozone.unep.org/en/treaties-and-decisions/montreal-protocol-substances-deplete-ozone-layer. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Methyl Bromide Questions & Answers” (på engelska). United States Environmental Protection Agency. 9 januari 2011. http://www.epa.gov/ozone/mbr/qa.html. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer” (på engelska). Department of the Environment. http://www.environment.gov.au/protection/ozone/montreal-protocol. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Critical Use Exemption Information” (på engelska). United States Environmental Protection Agency. 2 juli 2015. Arkiverad från originalet den 28 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150628154221/http://www.epa.gov/ozone/mbr/cueinfo.html. Läst 29 augusti 2015.
- ^ UNEP Technology and Economic Assessment Panel 2013, s. 55.
- ^ UNEP Technology and Economic Assessment Panel 2013, s. 76.
Webbkällor
- UNEP Technology and Economic Assessment Panel (maj 2013) (på engelska). May 2013 TEAP Progress Report. ISBN 978-9966-20-014-3. http://ozone.unep.org/Assessment_Panels/TEAP/Reports/TEAP_Reports/TEAP_Progress_Report_May_2013.pdf. Läst 29 augusti 2015 Arkiverad 11 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
| |||||||||||||||||
|