I dagens värld har Bro kyrka, Uppland blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Betydelsen av Bro kyrka, Uppland har ökat de senaste åren, eftersom dess inflytande sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet. Både på ett personligt och professionellt plan har Bro kyrka, Uppland genererat debatter, kontroverser och betydande framsteg. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen av Bro kyrka, Uppland och dess inverkan på dagens samhälle, analysera dess olika aspekter och reda ut dess relevans i olika sammanhang.
Bro kyrka | |
Kyrka | |
Bro kyrka i oktober 2009
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Stockholms län |
Ort | Bro samhälle |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Uppsala stift |
Församling | Bro församling |
Plats | Assurs väg 3, 197 91 Bro |
- koordinater | 59°30′21.83″N 17°37′36.55″Ö / 59.5060639°N 17.6268194°Ö |
Invigd | 1100-talet |
Bebyggelse‐ registret |
21300000005458 |
Klockstapeln
|
Bro kyrka en kyrkobyggnad i Uppsala stift som tillhör Bro församling i Upplands-Bro kommun. Kyrkan är belägen i lantlig miljö någon kilometer sydväst om Bro samhälle ungefär halvvägs mellan Stockholm och Enköping.
Kyrkan är murad av kluven gråsten med tegelbitar som skolstenar. Vapenhusets gavel, långhusets östgavel och sakristian är dock helt av tegel. Murarna formar en salkyrka med fullbrett korparti, vapenhus i söder samt sakristia i öster. Två ingångar finns, den ursprungliga i långhusets sydmur och den sekundärt upptagna i västgaveln. Mansardtaket är spånklätt. Invändigt saknar kyrkan väggmålningar.
De äldsta delarna av kyrkan utgörs av långhusets murar och härrör troligen från 1100-talets slut. Ungefär ett sekel senare eller omkring 1300 utvidgades kyrkan mot öster med ett fullbrett korparti. I samband med en förlängning av långhuset mot väster på 1400-talet uppfördes även vapenhuset. Under samma århundrade utfördes valvslagning i olika etapper. Fragment av en grund och märken på muren samt arkeologiska utgrävningar visar att det funnits en medeltida sakristia mot norr. Denna sakristia revs i samband med att en ny uppfördes 1778 - 1780 vid den östra gaveln. Under slutet av samma århundrade togs nya fönster upp och befintliga vidgades. Ingången i väster upptogs. Under denna tid byggdes även mansardtaket. Läktaren byggdes 1777. Dess fältindelade målningar utfördes 1857. Vid en omfattande renovering 1914 fick kyrkan delvis ny färgsättning, ingången i väster utvidgades och nytt spåntak lades. Filip Månsson försåg koret med dekorativa kalkmålningar som dock målades över vid en ny renovering 1947. Den senaste renoveringen utfördes 1993. Ett golv av kalksten lades i koret som även fick en ny altarring. Bänkarnas sittvinkel justerades och ett nytt tegelgolv lades in vapenhuset.
Man I. Huvudverk | Man II. Bröstverk (sv) | Pedal | Koppel |
---|---|---|---|
Rörflöjt 8' | Gedackt 8' | Subbas 16' | II/I |
Principal 4' | Spetsgamba 8' | Gedacktpommer 8' | II/P |
Waldflöjt 2' | Koppelflöjt 4' | Nachthorn 4' | I/P |
Mixtur 3-4 chor | Principal 2' | Fagott 16' | |
Sesquialtera 2 chor | Sifflöjt 1' | ||
Vox humana 8' | |||
Tremulant |
|