Numera är Britta Marakatt-Labba ett ämne som fått stor relevans i samhället. Från sitt ursprung till nutid har Britta Marakatt-Labba varit föremål för intresse och debatt inom olika områden. Dess inverkan på människors dagliga liv, dess inflytande på populärkulturen och dess närvaro i politiska och ekonomiska beslut gör det till ett grundläggande ämne att analysera. I den här artikeln kommer vi att försöka utforska de olika aspekterna av Britta Marakatt-Labba, såväl som dess implikationer och konsekvenser i dagens värld. Genom en fördjupad analys hoppas vi kunna belysa detta ämne och bidra till den allmänna förståelsen av Britta Marakatt-Labba.
Britta Marakatt-Labba | |
![]() Britta Marakatt-Labba 2019. | |
Födelsenamn | Britta Margareta Marakatt |
---|---|
Född | 18 september 1951 Idivuoma |
Nationalitet | Svensk |
Konstnärskap | |
Fält | textil, målari, grafik. |
Utbildning | Sunderby folkhögskola 1971–1973 Konstindustriskolan i Göteborg 1974–1978 Samiska högskolan i Kautokeino 1999 |
Redigera Wikidata (för vissa parametrar) |
Britta Margareta Marakatt-Labba, född 18 september 1951 i Idivuoma i Karesuando, är en svensk-samisk textilkonstnär, målare och grafiker.
Britta Marakatt-Labba växte upp i en syskonskara på nio barn i en renskötarfamilj i Lainiovuoma sameby vintertid och i Rostadalen i Norge sommartid. Hennes far omkom i en olycka 1956. Hon utbildade sig på Sunderby folkhögskola 1971–1973, vid Konstindustriskolan i Göteborg med bland annat Elsa Agélii som lärare 1974–1978, samt Samiska högskolan i Kautokeino 1999–2002.
Hon arbetar framför allt med textilt broderi, akvarellmålning och litografier med motiv som anknyter till samisk kultur. Hon har illustrerat ett stort antal böcker och också varit kostymör och scenograf.
I samband med Alta-konflikten gjorde hon det då omskrivna verket Kråkorna. Hon var med om att starta Samisk Kunstnergruppe (Masi-gruppen) 1978 och var sedan engagerad i att bygga upp den samiska konstnärsorganisationen Samisk kunstnerforbund, bildad 1979.
År 2014 utsågs hon till filosofie hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet.[1]
Hennes textilkonstverk Historjá från 2003–2007 med motiv ur samisk historia visades på documenta 14 i Kassel 2017. Det hänger permanent i Universitetet i Tromsø. 2022 gjordes en film om konstverket, Historjá – Stygn för Sápmi. Filmen Guldbaggennominerades i fyra kategorier: bästa film, bästa ljuddesign, bästa originalmusik och bästa dokumentärfilm.[2] 2025 utnämnde konsttidningen ARTNews broderiet som "ett av århundradets hittills främsta konstverk".[3]
År 2019 var hon värd för Sommar i P1.[4]
Marakatt-Labba är representerad på bland annat Röhsska museet[5] och Uppsala Konstmuseum[6].
Hon bor i Övre Soppero och är gift med renägaren Nils Johannes Labba i Saarivuoma sameby.
Representeras av Galleri Helle Knudsen, Stockholm.[7]
|