Brandenburgs lantdag
Idag är Brandenburgs lantdag ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos en bred publik. Med tiden har Brandenburgs lantdag blivit en central diskussionspunkt inom olika områden, från politik till vetenskap, kultur och teknik. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Brandenburgs lantdag och dess inverkan på vårt samhälle. Från dess ursprung till dess konsekvenser kommer vi att analysera på djupet vikten och relevansen av Brandenburgs lantdag i dagens värld. Utan tvekan är Brandenburgs lantdag ett ämne som kommer att fortsätta generera debatt och reflektion inom en snar framtid, så det är viktigt att vara medveten om alla dess implikationer.
| Brandenburgs lantdag Landtag Brandenburg | |
 | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | Enkammarsystem |
| Ledning | |
| Talman (ty. Landtagspräsident) | Ulrike Liedtke (SPD) |
| Struktur | |
| Antal platser | 88 (2019) |
 | |
| Politiska grupper | Regering (50)
Opposition (38) |
| Val | |
| Valsystem | Enmansvalkretsar och proportionella val |
| Senaste valet | 1 september 2019 |
| Mötesplats | |
 | |
| Potsdams stadsslott | |
| Webbplats | |
| www.landtag.brandenburg.de | |
Brandenburgs lantdag (tyska: Landtag Brandenburg) är det tyska förbundslandet Brandenburgs delstatsparlament, med säte i Potsdam. Lantdagen har sedan 2014 sina lokaler i det rekonstruerade stadsslottet i Potsdam.
Lantdagens första föregångare fanns i den sovjetiska ockupationszonen i Brandenburg mellan 1946 och 1952. Därefter ersattes den av andra politiska organ inom DDR. I sin nuvarande form har lantdagen existerat sedan Tysklands återförening 1990 och skapandet av förbundslandet Brandenburg.
Val
Val till lantdagen sker vart femte år. Det i Tyskland vanliga dubbla valsystemet tillämpas. Varje valkrets har en direktvald kandidat (första rösten) och därefter fylls platser på från partilistor (andra rösten) tills proportionell representation uppnåtts, så att antalet platser i lantdagen varierar beroende på fördelningen av förstarösterna.
Valet i september 2014 ledde till en regerande majoritet med en vänsterkoalition mellan partierna SPD och Die Linke, då ministerpresidenten Dietmar Woidke (SPD) återvaldes. Det senaste valet ägde rum 1 september 2019 och resulterade efter förhandlingar i en blocköverskridande regerande majoritet med SPD, CDU och Die Grünen, med Woidke återvald för en tredje regeringsperiod.
Utskott
- Huvudutskottet
- Inrikesutskottet
- Justitieutskottet
- Utskottet för utbildning, ungdom och sport
- Utskottet för vetenskap, forskning och kultur
- Utskottet för arbete, sociala frågor, kvinnor och familj
- Näringslivsutskottet
- Utskottet för miljö, hälsa och konsumentskydd
- Utskottet för infrastruktur och jordbruk
- Utskottet för budget och finanser
- Utskottet för budgetkontroll
- Underutskottet för budgetkontroll
- Utskottet för Europafrågor och utvecklingspolitik
- Valgranskningsutskottet
- Petitionsutskottet
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Landtag Brandenburg, 10 juni 2012.
Noter
- ^ ”Landtagswahl” (på tyska). Land Brandenburg. https://wahlen.brandenburg.de/wahlen/de/landtagswahl/. Läst 1 oktober 2020.
| |||||
