Idag är Borrmaskin ett ämne av stor relevans i samhället. Genom historien har Borrmaskin påverkat människors liv på olika sätt, påverkat deras beslut, tankar och sätt att agera. Ur ett socialt synsätt har Borrmaskin varit föremål för debatter och diskussioner inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i studiet av Borrmaskin för att förstå dess betydelse och inverkan på det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Borrmaskin, analysera dess historiska sammanhang, dess relevans idag och möjliga konsekvenser för framtiden.
Borrmaskin är ett roterande maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till verktyget sitter ett borrverktyg som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. I vardagligt tal benämns en borrmaskin ibland som en borr eller ett borr (särskilt ett borrstål).
De tidigaste borrmaskinerna var förmodligen olika typer av eldborrar. Den moderna elektriska borrmaskinens fäder uppges vara:
Borrmaskiner kan vara både mobila och stationära och i olika storlek till det arbete de ska utföra (storlek på hål). Borrstorleken (diametern) kan vara allt från delar av millimeter till flera meter vid till exempel tunnelborrning. Som synes av exemplen så har flyttbarheten inte så stor påverkan på borrhålets diameter eller borrmaskinens stabilitet.
När det finns behov av att borra långa, stora eller noggranna hål på till exempel maskindelar, som det inte blir kostnadseffektivt att flytta, finns det alternativa lösningar:
Jordskorpans olika material har anpassade maskiner efter material, storlek och längd på hål.
Mobila borrmaskiner finns för olika ändamål, exempelvis borrning för;
Borrning kan göras i en mängd olika typer av stationära maskiner som är mer eller mindre specialiserade för borrning. Renodlade borrmaskiner kan vara pelarborrmaskin, bänkborrmaskin. Fördelar med stationära maskiner jämfört med handmaskiner:
Andra exempel på stationära maskiner där borrning kan utföras är:
Det finns numera populära batteridrivna maskiner med god verkningsgrad då man prioriterar flexibilitet och tillgänglighet. Elektriska sladdlösa borrmaskiner finns med olika drivspänningar vilket påverkar batteriets laddningsbehov och maskinens vridmoment. Av praktiska skäl och då batterierna normalt har kortare livslängd än borrmaskinen kan det vara en god idé att anskaffa utbytesbatteri, så man inte står utan kraft när den som bäst behövs.
Ska det borras flera och/eller djupa hål med större diameter är det nätanslutna elektriskt drivna maskiner som dominerar.
Slaghammarmaskinen (slagborr) är en variant av den rotativa borrmaskinen som förutom vanlig borrning kan förstärka effekten genom att borret pulserar axiellt (slag eller hammarläge). På kombinationsmaskiner kan hammarfunktionen väljas till när man ska borra i hårda kortspåniga material som exempelvis sten, kakel, tegel och betong. Det finns även renodlade slagborrmaskiner, med pneumatiskt slagverk, som enbart är avsedda för till exempel borrning i betong. De finns numer även i batterivarianter. Vid slagborrning måste borr med förstärkta skärhuvuden användas. Förstärkningen görs normalt med olika typer av hårdmetall.
Orbitalborrning är en borrteknik för att effektivt borra med hög kvalitet i svårbearbetade material såsom titan och komposit (CFRP).
Vid orbitalborrning roterar skärverktyget runt sin egen axel som vid konventionell borrning, men dessutom flyttas verktyget åt sidan från hålcentrum (ett så kallat Offset eller utlänkning). Verktyget roterar (orbiterar) sedan runt hålcentrum med utlänkningens radie samtidigt som det förs genom materialet. Hålets diameter blir då verktygets diameter plus utlänkningen. Utlänkningen kan ändras dynamiskt under borrningen så att hål med olika diameter och former kan borras med samma verktyg. De främsta fördelarna är gradfria hål i metall och delamineringsfria hål i komposit.
Orbitalborrningstekniken togs fram som ett forskningsprojekt mellan SAAB Aerospace och KTH och som sedan vidareutvecklats av en av uppfinnarna, Ingvar Eriksson, i företaget Novator .