I dagens värld spelar Bonniers konversationslexikon en viktig roll i människors dagliga liv. Oavsett om det är en inspirationskälla, som ett studieobjekt eller som en historisk referens, är Bonniers konversationslexikon ett tema som aldrig slutar att överraska och fascinera dem som fördjupar sig i dess stora universum. Under åren har Bonniers konversationslexikon fångat uppmärksamheten hos forskare, konstnärer, vetenskapsmän och älskare av kunskap, som har ägnat timmar och timmar av studier och kontemplation för att förstå dess betydelse i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Bonniers konversationslexikon och upptäcka hur det har påverkat olika områden av mänskligt liv.
Bonniers konversationslexikon | |
Land | Sverige |
---|---|
Språk | Svenska |
Genre | Fakta |
Utgiven | 1922–1929 1937–1949 |
Typ | Uppslagsverk |
Antal band | 12 (upplaga 1) 15 (upplaga 2) |
Bonniers konversationslexikon är ett svenskt uppslagsverk som gavs ut i två upplagor. Den första utgåvan kom 1922–1929 i tolv band samt ett supplement. Huvudredaktör var Yngve Lorents och Gotthard Johansson. En andra upplaga utkom i 15 band inklusive supplement 1937–1949 med Axel Elvin som huvudredaktör.
En uppföljare till Bonniers konversationslexikon fick det något förenklade namnet Bonniers lexikon och gavs ut i en upplaga på 1960-talet och en helt omarbetad upplaga på 1990-talet.
Den första upplagan digitaliserades av Projekt Runeberg i februari 2022.