I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Bolmörtssläktet ur olika perspektiv, med syftet att ge läsaren en heltäckande och berikande vision av detta ämne. Vi kommer att analysera dess historiska sammanhang, dess implikationer i dagens samhälle, dess relevans inom olika områden och dess inverkan på det dagliga livet. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att försöka erbjuda en djup och komplett titt på Bolmörtssläktet, för att främja en bredare och mer gedigen kunskap som gör att vi kan förstå dess betydelse och dess inverkan på vår miljö.
Bolmörtssläktet | |
Bolmört (H. niger) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Potatisordningen Solanales |
Familj | Potatisväxter Solanaceae |
Underfamilj | Solanoideae |
Släkte | Bolmörtssläktet Hyoscyamus |
Vetenskapligt namn | |
§ Hyoscyamus | |
Auktor | Linné |
Arter | |
|
Bolmörtssläktet (Hyoscyamus)[1][2][3] är ett växtsläkte med 15–20 arter i familjen potatisväxter. Släktet ingår i familjen potatisväxter.[3] Växterna förekommer i Europa, Nordafrika och Asien.Två arter finns vildväxande i Europa, bolmört och vit bolmört. Den sistnämnda finns i Medelhavsområdet.
Bolmörtssläktets arter är giftiga[4]. De innehåller olika alkaloider såsom atropin, hyoscyamin och skopolamin. Samma ämnen, men i mycket större mängder per planta, finns i spikklubbor och belladonna.