Bohuskulla
I följande artikel kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Bohuskulla, utforska dess mest relevanta aspekter och dess implikationer i det moderna samhället. Från dess uppkomst till dess effekter på individuell och kollektiv nivå kommer vi att ge oss ut på en upptäckts- och reflektionsresa som gör att vi bättre kan förstå Bohuskulla och dess inverkan på våra dagliga liv. Genom fördjupad analys och fallstudier kommer vi att söka belysa de mindre kända aspekterna av Bohuskulla och dess relevans i den samtida världen. Följ med oss på denna kunskaps- och upptäcktsresa, där vi hoppas kunna öppna perspektiv och generera reflektioner kring Bohuskulla.
Bohuskulla är en traditionell svensk ras av nötkreatur med ursprung i Bohuslän och Dalsland. Rasen definieras som allmogeko tillsammans med ringamålako och väneko, vilket innebär att de anses som gamla svenska koraser. Genetiska undersökningar har visat att bohuskullan är en variant av svensk fjällko som är kraftigt uppblandad med finsk rödkulla, svensk kullig boskap och fjällnära boskap. Då arbetet med att rädda rasen satte igång 1993 fanns det endast tio kor och en tjur.[1] År 2007 fanns det 26 kor och åtta tjurar, nästan alla dessa djur har mycket stort korsningsinslag.
Rasen är kullig (hornlös) och ganska liten: en vuxen ko väger 400 kg. Kon brukas primärt som diko och därför finns inga uppgifter om hur mycket bohuskullorna mjölkar. Bohuskullan finns i flera färgvarianter.
Källor
- Denna artikel är baserad på en översättning från norska Wikipedia.
Noter
- ^ Föreningen allmogekon: Bohuskulla Arkiverad 9 september 2016 hämtat från the Wayback Machine., hämtad 12 april 2013
Externa länkar
- Bohuskulla, bilder och information från Föreningen allmogekon.
| |||||||||||||||||||||||||
.png)