Bogsta socken

Vikten av Bogsta socken har varit ett debatt- och intresseämne under lång tid. Bogsta socken har blivit en samlingspunkt för både experter och entusiaster, eftersom dess inflytande spänner över ett brett spektrum av områden. Från dess påverkan på samhället till dess relevans i populärkulturen har Bogsta socken visat sig vara ett ämne värt att utforska. I den här artikeln kommer vi att dyka in i de olika aspekterna av Bogsta socken, och undersöka dess betydelse och inflytande i den moderna världen. Från sitt ursprung till sin roll i framtiden fortsätter Bogsta socken att spela en viktig roll i vårt dagliga liv.

Bogsta socken
Socken
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradRönö härad
KommunNyköpings kommun
Bildadmedeltiden
Area30 kvadratkilometer
Upphov tillBogsta landskommun
Bogsta församling
MotsvararLästringe distrikt
TingslagNyköpings domsagas tingslag (–)
Jönåkers, Rönö och Hölebo tingslag (–)
Rönö tingslag (–)
Karta
Bogsta sockens läge i Södermanlands län.
Bogsta sockens läge i Södermanlands län.
Bogsta sockens läge i Södermanlands län.
Koordinater58°52′37″N 17°10′25″Ö / 58.87694444°N 17.17361111°Ö / 58.87694444; 17.17361111
Koder, länkar
Sockenkod0314
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Lästringe distrikt
Redigera Wikidata

Bogsta socken i Södermanland ingick i Rönö härad och är sedan 1971 en del av Nyköpings kommun, från 2016 inom Lästringe distrikt.

Socknens areal är 30,41 kvadratkilometer, varav 27,81 land.[1] År 1946 fanns här 289 invånare.[1] Godsen Ökna och Näsby säteri samt sockenkyrkan Bogsta kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Bogsta socken har medeltida ursprung. Den hörde till hertigarna Karl och Karl Filips hertigdöme och lades efter den sistnämndas död till änkedrottning Kristinas livgeding.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bogsta församling och för de borgerliga frågorna till Bogsta landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Tystberga landskommun som 1971 uppgick i Nyköpings kommun. Församlingen uppgick 1980 i Lästringe församling som sedan 2002 uppgick i Tystbergabygdens församling.[2][3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Lästringe, med samma omfattning som Lästringe församling hade 1999/2000 och fick 1992, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Rönö härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Nyköpings kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Södermanlands båtsmanskompani.[4][5]

Geografi

Bogsta prästgård.
Ökna slott.

Bogsta socken ligger nordost om Nyköping öster om Runnviken. Socknen har kuperad odlingsbygd i norr och kuperad skogsbygd i söder.[6][1][7]

Socknen genomkorsas av gamla Riksettan.

Prästgården till Bogsta kyrka är byggd 1697.

År 1925 fanns 950 hektar åker och 1826 hektar skogsmark.[8]

Geografisk avgränsning

Bogsta sockenområde avgränsas historiskt i nordost av Sättersta socken och i sydost av Tystberga socken. Längst i söder ligger ett "tresockenmöte" Bogsta-Tystberga-Svärta. Sydligaste punkten i fråga ligger strax öster om motorvägen E4 cirka 500 meter norr om sjön Holmsjön (46 m ö.h.). Härifrån gränsar socknen i sydväst på en sträcka av cirka 2 km mot Svärta socken. "Tresockenmötet" Bogsta-Svärta-Runtuna ligger strax väster om Rökärret. Därifrån gränsar Bogsta mot Runtuna socken i sydväst på en sträcka av ca 3 km. I Runnviken, utanför Lövsund (i Runtuna) ligger "tresockenmötet" Bogsta-Runtuna-Spelvik. Gränsen mellan Bogsta och Spelviks socken är till sin helhet vattengräns på ett par km i Runnviken. Rakt väster om Ökna säteri ligger mötet Bogsta-Spelvik-Ludgo. Härifrån gränsar Bogsta mot Ludgo socken i nordväst.

Fornlämningar

Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från samma tid härrör skärvstenshögar. Järnåldern representeras av omkring 15 gravfält. Det finns även tre fornborgar och tre runstenar.[7][6][9][10]

Namnet

Namnet (1302 Bughastaf) kommer från kyrkbyn. Efterleden är stav med oklar tolkning. Förleden innehåller båge eller ett namn bildat från båge, kanske syftande på viken nedanför kyrkan.[11]

Se även

Referenser

  1. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bogsta socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Bogsta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  6. ^ Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  7. ^ Nationalencyklopedin
  8. ^ Nordisk familjebok, upplaga 3, band 3, 1925
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bogsta socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bogsta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar