I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Bo Hertzman-Ericson ur olika perspektiv, med syftet att ge en bredare och mer komplett vision av dess betydelse och påverkan på vår miljö. Vi kommer att lära oss om dess historia, dess implikationer i dagens samhälle, såväl som dess möjliga framtida utveckling. Från ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att närma oss Bo Hertzman-Ericson från olika vinklar, inklusive kulturella, ekonomiska, tekniska och vetenskapliga aspekter. Genom en detaljerad och uttömmande analys hoppas vi kunna erbjuda läsaren en heltäckande bild av Bo Hertzman-Ericson och bjuda in dem att reflektera och delta i diskussionen om detta fascinerande ämne.
Bo Hertzman-Ericson | |
![]() Bo Hertzman-Ericson, 1962. | |
Född | 22 februari 1903[1] |
---|---|
Död | 6 september 1977[1] (74 år) |
Sysselsättning | Väg- och vattenbyggnadsingenjör |
Barn | Li Hertzman-Ericson (f. 1933) |
Redigera Wikidata |
Bo Vidar Hertzman-Ericson, född 22 februari 1903 i Sandhems församling, Skaraborgs län, död 1977 i Saltsjöbaden, var en svensk ingenjör. Han var gift med psykologen Merit Hertzman-Ericson och far till konstnären Li Hertzman-Ericson.
Hertzman-Ericson, som var son till ingenjör Olof Ericson och författaren Gurli Hertzman-Ericson, avlade studentexamen i Stockholm och utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1929. Han var tillförordnad byråingenjör vid Stockholms stads gatukontor, senare förste ingenjör vid generalplaneberedningen i Stockholms stad och slutligen överingenjör där.