I dagens värld har Blekblomsbjörnbär fått särskild relevans inom olika samhällsområden. Oavsett om det gäller politik, ekonomi, teknik, kultur eller vardagsliv har Blekblomsbjörnbär blivit ett återkommande och påverkande samtalsämne. Dess implikationer och återverkningar har genererat debatter, analyser och forskning som försöker förstå dess innebörd och omfattning. Ur olika perspektiv har Blekblomsbjörnbär påverkat beslutsfattande och hur människor interagerar med varandra. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Blekblomsbjörnbär och hur den har format vår nuvarande verklighet.
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-08) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Blekblomsbjörnbär | |
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
Ordning | Rosordningen Rosales |
Familj | Rosväxter Rosaceae |
Släkte | Rubusar Rubus |
Art | Blekblomsbjörnbär Rubus pallidus |
Vetenskapligt namn | |
§ Rubus pallidus | |
Auktor | Weihe & Nees |
Synonymer | |
Rubus obliquus Wirtg. Rubus fuscus subsp. pallidus (Weihe) Tourlet Rubus fruticosus subsp. pallidus (Weihe) Syme | |
Blekblomsbjörnbär (Rubus pallidus)[1] är en rosväxtart som beskrevs av Carl Ernst August Weihe och Nees. Blekblomsbjörnbär ingår i släktet rubusar, och familjen rosväxter.[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]