I dagens värld har Blåsorkester blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. I och med teknikens framsteg och globaliseringen har Blåsorkester blivit en referenspunkt i många människors vardag och påverkar allt från deras konsumtionsbeslut till deras sätt att förhålla sig till andra. Genom historien har Blåsorkester varit föremål för debatt och analys, och genererat oändliga åsikter och perspektiv som försöker förstå dess påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska nyckelelementen som gör Blåsorkester till ett relevant ämne idag, såväl som dess utveckling över tid och dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet.
En blåsorkester är en orkester som består av blåsinstrument och slagverk. Träblåsinstrument som ingår är flöjt, oboe, klarinett, saxofon och fagott. Brassinstrumenten är trumpet, horn, trombon, eufonium och tuba. En vanlig blåsorkester består ofta av omkring trettio till femtio musikanter. En blåsorkester med extra rik sammansättning av instrument får en stor variationsmöjlighet av klangfärger och dynamik och kallas symfonisk blåsorkester. En symfonisk blåsorkester innehåller sålunda ofta hela familjen av klarinettinstrument; ess-klarinett, sopranklarinett, altklarinett, basklarinett och kontraalt- eller kontrabasklarinett, piccolaflöjt, såväl alt-, tenor- och barytonsaxofon, samt kontrabas och slagverk. I Sverige finns ca 200 blåsorkestrar på ideell bas, och sju professionella där fyra av dessa, Östgöta blåsarsymfoniker, Marinens musikkår, Livgardets Dragonmusikkår och Arméns Musikkår, spelar blåsorkester på heltid.