I den här artikeln ska vi utforska effekten av Björn Jensen på dagens samhälle. I decennier har Björn Jensen varit ett ämne av intresse för akademiker, experter och allmänheten. Dess relevans har återspeglas i olika områden som politik, kultur, ekonomi och teknik. Med tiden har Björn Jensen bevisat sin förmåga att skapa meningsfull förändring och väcka passionerad debatt. I denna mening är det väsentligt att kritiskt och objektivt analysera den roll som Björn Jensen spelar i vårt samhälle och hur den fortsätter att forma vår nutid och framtid.
| Björn Jensen | |
| Född | 15 april 1923 Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötland |
|---|---|
| Död | 10 maj 2014 (91 år) Västermalms församling, Stockholm |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Journalist |
Arne Björn Jensen, alias IM König, född 15 april 1923 i Norrköpings Sankt Olai församling i Östergötlands län, död 10 maj 2014 i Västermalms församling i Stockholm, var en svensk journalist och agent för den östtyska säkerhetstjänsten Stasis civila utrikesspionage HV A, Hauptverwaltung Aufklärung, 1977-90. Insatsinriktningen som agent för Stasi var svensk och tysk socialdemokrati.
Björn Jensen var yrkesverksam som socialdemokratisk journalist, bland annat på Arbetarbladet och tillsammans med chefredaktören Enn Kokk på Aktuellt i Politiken. Kokk skriver om "vännen Björn Jensen":
Med hjälp av sina goda kontakter i ledningen för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) kunde Jensen lämna ut väsentlig information om partiets och den svenska regeringens verksamhet och interna planering. Jensens verksamhet uppdagades efter DDR:s fall, och förundersökning inleddes 1994. Jensen erkände att han sysslat med olovlig underrättelseverksamhet rörande Tyskland för Stasis räkning, men nekade till att ha spionerat gällande Sverige. Åtal gick inte att resa då preskriptionstiden gått ut.
I professor Birgitta Almgrens bok Inte bara Stasi, där hon gick igenom Säpos utredningar kring misstänkta Stasifall, framkom att Säpo började utreda Jensen redan under andra världskriget då han ska ha iscensatt ett bombattentat mot utställningen "De fria danskarna" om den danska motståndsrörelsen och som öppnade i Stockholm i juli 1944. Säpo misstänkte då att Jensen hade nazistsympatier, vilket bekräftades av Jensen när Säpo förhörde honom om dådet.
Björn Jensen ska ha bytt politiska sympatier och rekryterades till Stasi 1977, vilket framgår av hans registreringsnummer XV 2924/77. Jensen finns registrerad i det så kallade Rosenholzkartotektet, vilket rör aktiva agenter för HV A strax före murens fall. Hans F16-kort, där registreringsnummer, kodnamn och verkligt namn framgår, överlämnades enligt Almgren från amerikanska CIA till Säpo i mars 2001. Något F22-kort verkar inte ha lämnats över till Sverige, däremot har CIA lämnat över detta till Tyskland, vilket gör att forskare och journalister har tillgång till detta hos Myndigheten för Stasiarkivet, BStU, i Tyskland. Hos BStU finns även den så kallade SIRA-databasen, som visar att Jensen rapporterat om svensk socialdemokrati. Av materialet i Stasiarkivet framgår också att Jensens förbindelseofficer var Horst Eismann och att han var registrerad som IMA, dvs en IM, en Stasiagent, som var utländsk medborgare (ausländischer Staatsbürger). Jensen ska enligt SIRA ha lämnat 66 rapporter till Stasi. Av Jensens F22-kort framgår att hans kodnamn var "König" (kungen). I SIRA-databasen, som inte kunde hantera bokstäver som ö och ü, är dock kodnamnet translittererat till "Koenig".
I en studie av den tyske frilanshistorikern Christian Halbrock beskrivs Jensen som flitig uppgiftslämnare till sina kontaktpersoner från Stasi:
Ingen av de vid tiden ledande socialdemokraterna Ingvar Carlsson, Sten Andersson och Bo Toresson, eller den senare partisekreteraren Lars Stjernkvist, anade att informationsinsamlingen pågick.