Bissau

I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i ämnet Bissau, utforska dess olika aspekter och dess relevans i dagens samhälle. Bissau är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder, och dess betydelse har ökat de senaste åren. Genom den här artikeln hoppas vi kunna erbjuda en bred och detaljerad översikt av Bissau, vilket ger våra läsare möjlighet att få djupare kunskap om detta ämne och dess inverkan på våra liv. Från dess ursprung till dess implikationer inom olika områden kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som gör att våra läsare bättre kan förstå Bissau och dess implikationer i dagens samhälle.

För orten i Indien, se Bissāu.
Bissau
Huvudstad
Centrala Bissau.
Centrala Bissau.
Flagga
Vapen
Land Guinea-Bissau Guinea-Bissau
Region Bissau sector autónomo
Koordinater 11°51′30″N 15°35′55″V / 11.85833°N 15.59861°V / 11.85833; -15.59861
Area 77,5 km²[1]
Folkmängd 492 069 (30 juni 2015)[2]
Befolkningstäthet 6 349 invånare/km²
Grundad 1687
Geonames 2374775
2374776
Bissaus läge i Guinea-Bissau.
Bissaus läge i Guinea-Bissau.
Bissaus läge i Guinea-Bissau.

Bissau är huvudstad i Guinea-Bissau. Staden ligger vid floden Gebas utmynning vid Atlanten, är landets största stad, har den största hamnen och är landets administrativa och militära centrum. Folkmängden uppgår till cirka en halv miljon invånare. Bissau utgör en autonom sektor (sector autónomo) på ungefär samma administrativa nivå som landets regioner, och är indelad i åtta mindre sektorer.

Näringsliv

Bissau är en viktig hamnstad. I området odlas och utvinns jordnötter, hårdträd, kopra, palmolja, ris och gummi, som exporteras från Bissau. Staden har en internationell flygplats, ett universitet och ett forskningsinstitut.[3]

Historia

Staden grundades år 1687 av portugiser och var under 1700- och 1800-talen ett viktigt centrum för slavhandel.[3] Staden blev först år 1942 officiell huvudstad i Portugisiska Guinea, efter Bolama,[3] men ersattes mellan 1973 och 1974 av Madina do Boe.

Staden fick stora skador under inbördeskriget 1998-1999, och nästan hela dess befolkning flydde då staden.[3]

Källor

Externa länkar