Biljardboll
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Biljardboll ur ett omfattande och analytiskt perspektiv, med syftet att erbjuda en komplett och detaljerad vision av denna fråga. Genom hela texten kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Biljardboll, från dess ursprung och historia till dess relevans idag. Likaså kommer vi att undersöka olika åsikter och teorier i frågan, för att ge läsaren ett brett och berikande perspektiv på Biljardboll. Dessutom kommer vi att presentera konkreta exempel och fallstudier som hjälper till att illustrera och exemplifiera effekten av Biljardboll inom olika områden. Det råder ingen tvekan om att Biljardboll är ett ämne av stort intresse och komplexitet, varför det är viktigt att ta upp det med det djup och den rigoritet det förtjänar.
Biljardbollar är klot i olika färger som används i biljardspel.
Det vita klotet kallas i biljard och snooker för köboll. Om man skjuter in köbollen i ett hål kallas detta att den förlöper.
Material
Bollarna tillverkades från början av elfenben. 1865 patenterade dock John Wesley Hyatt, efter att ha vunnit en tävling för att hitta ett ersättningsmaterial till elfenben, en biljardboll tillverkad av ett kompositmaterial som efterliknade elfenben, celluloid. Olyckligtvis var det nya materialet mycket eldfängt och det hände att bollarna exploderade.
Idag är de flesta biljardbollar gjorda av en hårdplast som heter fenol. Bollens diameter i pool är 57,2 mm, till skillnad från carambolebollen som är 61,5 mm och snookerbollen som är 52,5 mm. Den radiala differensen överstiger aldrig 0,001 tum. Bollen har en densitet om cirka 1,7 g/cm³ och väger ungefär 165 gram.
Se även
Wiktionary har ett uppslag om biljardboll.
