Utan tvekan är Bibliomani ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess relevans och betydelse har skapat ett djupt intresse för att upptäcka mer om detta ämne och utforska dess olika aspekter. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Bibliomani varit föremål för debatt, reflektion och analys av både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Bibliomani, undersöka dess inflytande inom olika områden och dess utveckling över tiden. Det råder ingen tvekan om att Bibliomani är ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och som fortsätter att väcka stort intresse idag.
Bibliomani (av grekiskans biblion, bok, och mania, galenskap), bokvurmeri, innebär en sjuklig drift att samla böcker. Samlandet måste inte grunda sig på böckernas litterära eller textuella värde. Bibliomanen kan lika gärna drivas av deras sällsynthet eller andra mera tillfälliga egenskaper (tryckta på pergament, siden eller skrivpapper, försedda med dyrbara band, breda marger och så vidare). Lätt bibliomani kan övergå i ett klart sjukligt begär att äga böcker. Det finns exempel på hur bibliomaner mördat för att få tag på vissa böcker. En person som lider av bibliomani kallas för biblioman.
Bibliomanin uppstod först i Nederländerna, men har sedermera utbrett sig över alla kulturländer. Böcker, som i sig inte är särskilt dyra, har ofta sålts till bibliomaner för mycket höga priser. Stockholms auktionsverk meddelar att den dyraste bok som någonsin sålts på en av deras bokauktioner är en atlas med amerikanska 1700-talskartor av bland andra Thomas Jeffreys. Denna bok såldes för 2 800 000 kronor. Bibliomani har satiriserats av Sebastian Brant.