I den moderna världen är Bernhard Grzimek ett ämne som har fått stor relevans de senaste åren. På både affärs- och privatsfären är Bernhard Grzimek en avgörande faktor som påverkar flera aspekter av det dagliga livet. Med teknikens framsteg och sociala förändringar har Bernhard Grzimek blivit ett ämne för ständig debatt, vilket genererar motstridiga åsikter och djupa reflektioner över dess inverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och analyser av Bernhard Grzimek, med målet att bättre förstå dess inflytande på vår nuvarande verklighet.
Bernhard Grzimek | |
![]() Bernhard Grzimek, 1967. | |
Född | 24 april 1909 Nysa |
---|---|
Död | 13 mars 1987 (77 år) Frankfurt am Main |
Begravd | Ngorongorokratern |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Leipzigs universitet Humboldt-Universität zu Berlin ![]() |
Sysselsättning | Zoolog, filmregissör, veterinär, författare, TV-programledare, fotograf |
Arbetsgivare | Hessischer Rundfunk |
Politiskt parti | |
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet | |
Barn | Michael Grzimek (f. 1934) |
Utmärkelser | |
Oscar för bästa dokumentär (1958) Årets slipsman (1968) Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset (1969) | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Bernhard Klemens Maria Hoffbauer Pius Grzimek, född 24 april 1909 i Neiße, Övre Schlesien, död 13 mars 1987 i Frankfurt am Main, var en tysk zoolog samt TV- och radiomoderator.
Grzimek var som etolog och veterinär flera år direktor för Zoo Frankfurt. Han skrev ett flertal zoologiska avhandlingar där en encyklopedi med hans namn är den mest kända.
Tillsammans med sin son Michael gjorde Grzimek också olika dokumentärfilmer om djur, som Ingen plats för vilda djur (1956) och Serengeti skall icke dö (1959), som var den första tyska filmen efter andra världskriget som fick en Oscar. Några av de första verken utgav han under pseudonymen Clemens Hoffbauer.
|